måndag 30 januari 2012

Class War, Just Do It!

Titta på överklass safari från gårdagens Rapport, 18 minuter in i sändningen. Det är så roligt, på så många sätt. Det finns inga som jobbar så mycket som dom riktigt rika. Du hittar aldrig så många kommunister som när du frågar dom riktigt rika. Och framför allt, när dom riktigt rika avskärmar sig från resten av världen så blir dom riktigt dumma i huvudet. Bryt segregationen!!

//Stefan

söndag 29 januari 2012

Harsa Skimaraton 2012

Skidor på tv och dator idag samt ond hals. Bra avkoppling, får se till att jag är i Italien vid den här tiden nästa år.

Gårdagen då? Inte är jag missnöjd med min 4:e plats, inte alls, men det var inte en bra prestation. Precis som jag kände dagen före så är kroppen ganska sänkt. Men loppet började bra, åkte med Moberg, Ankerstål och Bärj fram till den förmodat långa backen. Så långt kändes det väldigt bra och det var skönt att dom första kilometerna var en bra prestation. Ankerstål stakade hårt uppför och jag valde att inte gå mig stum och släppte ganska tidigt, tyvärr var ju inte backen så lång så jag kom upp till toppen inte alltför trött. Planen var nu att köra ifatt Bärj uppe på myrarna. Märkte dock direkt att kroppen inte svarade alls. Första varvet fick jag istället åka bakom en combackande Flinkfeldt. Han anslöt i början av myrarna sedan han diagonalat ifrån 2:a klungan i backen. Flinkfeldt fortsatte diagonala i varje litet motlut under resten av varvet också. Ner mot sjön inför varvningen gled jag ifrån Flinkfeldt och under hela loppet kunde jag surfa med på riktigt bra skidor vilket hjälpte mig ganska mycket.

Efter varvningen kommer Thomas Stridh ångande med en några åkare på släp och vi hänger på uppför mot myrarna ganska lätt. Min tanke under det andra varvet var att försöka staka ikapp Bärj men kroppen var helt slö och pulsen låg 20, ibland 30 slag under var den borde vara. Stakningen bet inte så mycket då. Och som alla vet, går Stridh upp och drar så går han inte åt sidan! Stridh gjorde ett gott jobb och höjde farten lite på andra rundan på myrarna så vi var nog tre som följdes åt ner mot sjön. Jag ägnade mig åt att glida om mina motståndare i medluten, nått roligt ska man ju få ha.

När vi svängde in på den sista raksträckan på sjön så klev jag ut och stakade ifrån Stridh ganska lätt och gled in en minut senare som fyra. Bra placering, riktigt bra skidor (Zerofox samt Blå Super + Blå som fäste), bra priser, bra första kilometer och poäng i Tigerkuppen. Surt med kroppen dock och nu måste jag nog vila ordentligt. Roligt med all snö och en lång bana. Senare väntar Orsa-Grönklitt Skimaraton, Bessemerloppet samt Vasaloppet för att ta det viktigaste. Tack till Daniela och Tommie i stötteapparaten.

Resultat finns här.

//Stefan

fredag 27 januari 2012

Wherever I May Roam 2011-2012

Tigerbalsam skitour fortsätter i Harsa i morgon. Jag är sliten i ryggen främst, känns dock bra när jag skidar. Halsen har också börjat spöka men den mängd vitlök jag äter borde jaga bort det mesta som kan jagas bort. Hoppas på några poäng i sammandraget och fina skidspår, det sistnämnda torde vara bra för den mentala balansen. Ska väl också bli kul att köra en tävling jag aldrig tidigare åkt. Får se om Hälsingland bjuder på några intressanta kulturella uttryck.

Min teamkamrat Niclas är det dock sämre med, han har hamnat i ett slags halvsjukt tillstånd, kanske är han tillbaka nästa helg när jag tänkte vila från långlopp. Nu väntar dom dyra pulvervallorna.

//Stefan

torsdag 26 januari 2012

Film från Norrbärke Skimarton

En vänlig själ filmade lite under tävlingen i söndags. Mig ser ni med nummer 27 och en ganska upprätt tysk åkstil. Stakningen ser ganska bra ut tekniskt sett.


//Stefan

onsdag 25 januari 2012

Till minne av Pierre Bourdieu

2002 var ett bra år för mig på många sätt även om beskedet om den franske sociologen Pierre Bourdieus död var minst sagt tråkig. Bättre följeslagare in i vår omgivnings sociala strukturer är svår att hitta och Bourdieu var den teoretiker och sociologiska praktiker som ledde mig rätt. När du har studerat Karl MarxMax Weber samt Emile Durkheim på sociologins grundkurs så sitter du ofta där med en känsla av typen "Men hur fungerar det nu för tiden då?". För min del handlade det mycket om att förstå den universitetsvärld som jag befann mig i och hur sjutton jag hamnat där. Jag minns att det för min farfar som i sin ungdom tävlade på skidor hemma i Uppland så var ändå mina högskolestudier något oändligt mycket högre att uppnå än vilken skidtävling som helst. För hans del som jobbade i jordbruket och skogen hade nog både Durkheim och Marx varit fullt tillräckliga för att förklara hur hans värld strukturerades, om han fått chansen att studera. Jag behövde något mera.

Så vad passar då bättre än att ge er lite tips kring Bourdieus sociologi. Den lilla mannen från den sydfranska landsorten som liksom mig själv var/är besatt av att se hur samhällets individer positionerar sig och hur makt struktureras. Vad du gör och vart du vill är ingalunda en följd av slumpen eller ett uttryck för din "fria vilja". Du har hela tiden med dig en minne av dina tidigare erfarenheter som guidar dig i dina framtida val, det som Bourdieu benämner som Habitus. I sociologisk mening är det du gör sällan en överraskning vare sig det handlar om arbete, studie, kärlek eller för den delen längdskidåkning. Det betyder inte att vi som individer inte har någon handlingsfrihet utan att den hela tiden är satt inom vissa ramar. Politiskt sett var Bourdieu liksom mig snarast en aktivist, speciellt mot slutet av sitt liv, och för mig som gillar jämlikhet finns det lärdomar att dra från hans studier. En politik för jämlikhet handlar om att vidga ramarna för vad som är möjliga handlingsmönster för individerna, ungefär som när den socialdemokratiska regeringen kraftigt ökade studieplatserna på landets högskolor i mitten av 90-talet.

En lysande introduktion till Pierre Bourdieu är Donald Broadys Kulturens Fält. Om Pierre Bourdieus sociologi. Trots teoretiska begrepp som för er oinvigda ter sig ganska luddiga så är detta något som alla som på något sätt har ett intresse av att förstå hur samhället ser ut och varför det ser ut som det gör.

//Stefan...

...som lyssnar på Metallica Broken, Beat & Scarred

söndag 22 januari 2012

Norrbärke skimaraton

Samma bana som förra helgen, nu med lite mera nysnö. Av någon suspekt anledning tänkte jag använda fästvalla på en bana som innehåller ca 2 minuter diagonalåkning på ett tiokilometersvarv. Skidorna vallade med Zerofox var annars riktigt bra vid test på elljusspåret. Rode Violet Multigrade gav bra långloppsfäste vallat lite kortare än 0-spannet.

Den här dagen gick jag med täten i starten och runt varvet på elljusspåret men när vi gled ut mot golfbanan tog det roliga slut. För mycket lössnö kombinerat med för lågt spann gjorde att jag fick slita djävulskt under första varvet bara för att hänga med andra gruppen. Andra och tredje varvet gick självklart mindre tungt när snön blev packad av alla skidåkare men det första varvet hade slitit lite väl mycket. Det fjärde och sista varvet var ändå ok. Jag gled in som tvåa av dom jag åkt med under loppet och hade ganska bra tryck under dom avslutande kilometerna.

Nöjd med träningen men kroppen var ganska sänkt rent muskulärt efter skogsarbete och styrketräning tidigare under veckan. Utan fästvallan hade det varit en fin resa. Vi var tre upplänningar långt fram, David Holmström starx före mig och Jonas Henningsson strax efter mig. Bra gjort av dom andra två som tävlade i Mora under lördagen, en tävling som enligt David led en allvarlig brist på priser i H21. Nåja, med IFK Mora vet man ju aldrig. Nu åker jag mot Hälsingland nästa helg.

Resultat finns här.

//Stefan

lördag 21 januari 2012

Exit Juholt (socialdemokratin?)

Det är två saker ni måste förstå kring Juholts avgång. För det första så går inte gränsen mellan höger och vänster i svensk politik mellan två partier. Den går inom det socialdemokratiska partiet. Den del som står till höger har mera gemensamt med Reinfeldts/Borgs upfattning om hur Sverige ska organiseras. Den del som står till vänster har mera gemensamt med socialdemokratin fram till Palme och/eller dagen vänsterparti. Detta är förklaringen dels till att svensk (ekonomisk)politik har tagit flera kliv bort från jämlikhetstankar sedan början av 80-talet, dels att dom interna angreppen på Juholt har varit så kraftiga från partihögern som i och med Juholts tillträde som partiordförande fått det första riktiga bakslaget på 30 år.

Det andra som ni måste förstå är att den journalistiska eliten (elit i sociologisk mening, inte som ett nedsättande ord) oerhört starkt har solidriserat sig med med det som är känt som "nya moderaterna". Politisk journalistik är knepigt, speciellet när krav på objektivitet ställs. Så även om obejktivitet eftersträvas så blir det i praktiken att journalisten intar en position som uppfattas som "i mitten" (det som journalisterna upfattar som mitten). Här finner ni förklaringen till att "mittenväljaren" eller "Stockholms medelklass" diskuteras så intensivt i den politiska journalistiken. För den journalistiska eliten passar "nya moderaterna" i deras självbild såväl som klassposition. Att socialdemokraterna har sina framgångsrikaste stockholmsdistrikt där det bor människor från dom lägre klasserna med stor andel invandrarbakgrund visar ytterligare att den journalistiska eliten inte kan identifiera sig med dagens socialdemokrati. Detta är inget angrepp på dagens politiska journalistik utan endast en förklaring av dom sociala strukturer den verkar under även om man kunde kräva lite mera mångfald och kanske också reflektionsförmåga.

Så när den socialdemokratiska pertihögern och den politiska journalistiken nu har avsatt Juholt från partiledarposten så undrar jag bara vad han gjort för fel?

//Stefan

torsdag 19 januari 2012

Olympiatoppen

Så har jag för första gången i mitt 33-åriga liv surfat runt på norska Olympiatoppen. Rekommenderas! Jag försöker i alla fall ta det här med träning seriöst, så även bålstyrka. Jag har dock inte funnit något om hur skogsarbete i form av att släpa massaved halva dagarna påverkar bålstyrkan. Har dock en känsla av att det är bra.

Jag blir lite inspirerad att påbörja studier i en mera fysiologisk inriktning trots att jag är samhällsvetare. Blir nog lite litteratur i ämnet i alla fall om jag kan hitta något skrivet på ett riktigt torrt akademiskt språk, jag står verkligen inte ut med dom klichéer som staplas i träningslitteratur riktad till allmänheten.

Norge hade för övrigt 2,7% arbetslöshet senast jag såg en siffra. Bra land det där.

//Stefan...

...som lyssnar på Rammstein

tisdag 17 januari 2012

Kulturmarxist vs Verklighetens Folk

Igår kväll lyssnade jag på musiken från Tjajkovskijs Svansjön samtidigt som jag försökte hitta en intressant analys av Romeo och Julia på nätet. Kanske är jag inte så här kulturmarxistisk varje kväll men det var vad jag ville göra igår.

Verklighetens Folk tittade tydligen på någon slags idrottsgala där en ryttare vann ett pris som Verklighetens Folk röstade fram. Internet kryllar nu av konspirationsteorier hur det gick till när inte en skidåkare vann. Möjligtvis är man också tveksam till att tillåta kvinnlig rösträtt när det gäller Jerringpriset.

Känns bra att inte tillhöra Verklighetens Folk.

//Stefan

söndag 15 januari 2012

Grotfallsrundan 2012

Det här blev ju bra igen, kanske lite bättre än i Ljusdal. Motståndet var det i alla fall inget fel på. 20 timmar tränade jag under min tour norrut som började med Kläpparännet. Lite andra förutsättningar inför dagens tävling alltså. En ganska seg kropp, men som David mycket riktigt påpekade så behöver det inte betyda speciellt mycket på ett långlopp. Dessutom så gör jag mina bästa tävlingar när jag haft en vettig träningsdos, ca 15 timmar, veckan innan. Tävlingen började som vanligt med skidtester och att välja bort fästvallan, det var ändå så dåliga spår i motluten samt att dom stod för kanske 2% av åktiden. Skidorna var fina men det var svårt att få bra glid i den grova snön som blev ganska lös och sur under loppet. Under första varvet låg det dessutom ett tunnt lager nysnö och bromsade. Vallningen bestod av Briko HF-paraffin, Briko pulver och Star fluid. Jag hade väl skidor som alla andra. Teamkamrat Niclas döck upp i lite förkylt  och icke tävlingsbart tillstånd men styrde upp langningen tillsammans med Tommie.

I starten stod jag i ledet bakom elitledet vilket i och för sig inte spelade så stor roll. Däremot spelade det roll att det bara var två spår runt banan. Vi började med ett varv på elljusspåret och var en stor klunga i täten. Tyvärr så hann jag inte ta mig tillräckligt långt fram till backen där det sprack upp och kanske 15 åkare gick loss. Jagade sedan hårt runt elljusspåret och ut på golfbanan utan att kunna ansluta. Ganska trött där, tröttheten resulterade i att jag lade mig ner i en av dom alla svängarna. Ännu tröttare var jag efter att ha jagat ikapp min klunga även om det kändes ganska bra att ha klarat det. David Holmström spädde dessutom på den uppländska oturen genom att stavröret lossnade från  hans handtag. Han kämpade ganska hårt resten av det första varvet. Stigningen in mot elljusspåret inleddes med en lång slakmota och en brantare avslutning. Jobbig att staka men inte svår att hänga med i.

Vi var mot slutet av golfbanan nästan ikapp täten men tappade när dom inte längre hade nysnö(ganska lite egetligen) att plöja igenom. Jag försökta jobba i täten det jag orkade under andra och tredje varvet. Motluten kändes lättare och i stora backen på tredje varvet gick jag och David loss lite men kunde inte hålla det mer än nån kilometer. Inför backen på sista varvet gick jag upp i tät och drog ifrån lite i slakmotan. Tyvärr var armarna lite brända och i den branta delen hade jag inget riktigt tryck, vi tappade ändå några åkare där.

Avslutningen blev en förvirrad tillställning bestående av för få spår och för många åkare att varva. Johannes Knoll, Ok Dacke och David var först tillsammans med den evigt unge Leif Markfjärd. Metern bakom kom jag och Andreas Karlsson, Hällbybrunn. Kanske några felval mot slutet men bra tryck i stakningen hade jag. Ordentligt trött efter loppet och tämligen döda muskler, vågar inte tänka på bålstyrka just nu. Inte så långt fram till några duktiga skidåkare. Bakom mig och David gjorde Jonas Henningsson ett bra lopp.

Resultat hittar ni här.

//Stefan

fredag 13 januari 2012

Refused Are Not Fucking Dead

Refused, det finaste från Umeås hardcorescen är tillbaka. På Coachella-festivalen i USA den 13 och 20 april och i augusti på Way Out West. För er som är för unga eller av någon annan anledning missade den musikaliska höjdpunkten i 90-talets Sverige, kolla på följande Youtube klipp.



Soundtrack to the revolution.

//Stefan

torsdag 12 januari 2012

Kläpparännet 2012

I torsdags styrde jag mot Harsa där Daniela hade fixat boende åt mig, Niclas samt vår stötteapparat Emelie hos några 08:or som var där och skidade. Första gången för mig i Harsa på ganska precis 20 år, det hade inte ändrat sig nämnvärt. Kvällen ägnades som sig bör åt skidtester och att styra upp Niclas vallning. För egen det var jag för trött för att valla och pratade lite med stockholmarna istället. Dessvärre hade en tjej (kvinna? vi 70-talister börjar bli gamla?) som jag hjälpte med träningsupplägg tidigare i Grönklitt fått en konstig idé om att hon INTE skulle träna styrka. Detta trots att jag hade tryck hårt på vikten av att damskidåkare styrketränar ordentligt, speciellt långloppsdamer. Jag fick dock hjälp av Janne Hasselgren som stödde mitt resonemang.

Vallning sju på morgonen. Ganska kallt och skidorna vallades med grönt högfluor paraffin, grönt lågfluor paraffin samt Vauhti pulver. Tunt med Toko Base/VR40 i fästzonen, lite kortare än 0-spannet. Träffade klubbkamraten Jan-Olov i vallaboden, han åkte genast till Ljusdal för att tävla. Så efter vitargokokande begav vi oss till skidstadion i Ljusdal. Jag provade skidor och diskuterade valla med Ronnie Löf, han gick på Rode Blå Super, jag gick på Rode Blå Super Extrem. Bra och hårda spår var det med fint stavfäste. Träffade Emelie på stadion när jag lade ut skidorna och hon berättade att Janne var på väg med vitargotermosarna, konstigt nog hade dom blivit kvar i Harsa.

I starten stod jag tyvärr bakom en damsenior och även om hon är väldigt bra så tappad jag många placeringar dom första 500 meterna. En tätgrupp hade dragit ifrån lite och jag och Ronnie Löf försökte jaga ikapp. Nu är det ju inte så att jag kan släppa 20 sekunder på åkare som Halfvarsson, Gräfnings och Sutter och sedan jaga ikapp dom bara sådär. Inte den dagen i alla fall. När vi kom in i första större backen på elljusspåret så var vi en bra grupp med mig, Ronnie, teamkamrat Niclas, Patrik Lind Torshälla, hemma åkaren Niclas Bärj samt någon till. Efter backen som jag stakat (mindre syra i benen så) svängde vi ut på en ganska platt skogsväg som vi åkte bort och tillbaka i god fart och tappade inte så mycket på täten. Jag försökte göra mitt jobb så gott jag kunde. Niclas påstod efteråt att jag var en av dom som höll bäst fart i dragjobbet även om det kändes segt. Ronnie höll nog högst fart. Lind och Bärj gjorde också ett stort dragjobb. Inne på elljusspåret svängde vi ner mot botten av den längsta stigningen (ni som kan Ljusdals banor vet vad jag menar) och det blev en ganska plågsam färd mot toppen. Några hade bra tryck i diagonalen, Ronnie och jag stakade. Hängde med ganska bra ändå och med fint glid kunde jag vila upp mig mot stadion.

Andra varvet flöt på samma sätt, bra fart och vi tappade inte allt för mycket på täten. Emelie langade perfekt trots att jag och Niclas låg inom 5 sekunder. Bra hejar rop från uppländska ledare då Rex hade många åkare där. Jag hängde med ganska lätt i motluten med stakningen och kunde släppa lite på toppen för att glida ikapp utför.

Tredje varvet blev ganska slött och vi tappade på täten ordentligt. Ronnie försökte gå hårdare men det hände inte så mycket när nästa åkare klev fram. Jag fick en truga söndertrampad i en sväng och blev lite bekymrad men i dom hårda spåren spelade det ingen roll då spetsen var kvar. I motluten inne på elljusspåret blev det lite jakt ändå och jag använde till och med benen som börjat piggna till lite. Tror vi var någon åkare färre ut på sista varvet.

Hög fart hela sista varvet och inne på elljusspåret försökte jag rycka utför för att ha med mig lite försprång in i backen. Det funkade ganska bra och jag lät åkarna i gruppen passera mig en efter en och jag åkte bara så fort jag behövde för att hänga med gruppen uppför. Planen var att rycka utför in mot stadion där jag hade så bra glid. Tyvärr hade Niclas tänkt samma sak men det gick bra ändå och vi gled ifrån dom andra. Bara Ronnie orkade ikapp. Så låg vi den sista korta biten in mot spurten även om jag släppte lite på Niclas så Ronnie gick om.

Sannolikt är inte befolkningen i Ljusdal mindre kloka än andra ställen, MEN, upploppet på Ljusdals skidstadion föregås av en skarp kurva över en bro. Den bron är inte det mest lyckade Ljusdals befolkning presterat under årens lopp. Niclas som låg först (ett klokt val) passerade på insidan av en motionär som var placerad i backen uppför bron. Ronnie vek ut framför mig för att som jag runda åkaren vi varvade och jag tappade (liksom Ronnie) farten totalt. Det spelade nog ändå ingen roll. Niclas gjorde ett jättebra lopp och Ronnie var starkast av oss i spurten. En vitargo-kladdig Emelie verkade nöjd och Janne tycket vi gjort ett jättebra lopp, tack till er båda. Själv är jag mest nöjd med stakningen uppför. Det är så lite som behövs för att hänga med täten, en bättre tätposition och fluid över pulvret så kanske. I alla fall en bit in i loppet.

Nu är jag ganska trött efter att ha tävlat och tränat under en vecka. Mycket högintensiv stakning och en hel del distans i skate. Återhämtning och tävling i Grängesberg på söndag verkar det bli. Hoppas på hårt underlag och trevligt sällskap i långloppsvärlden.

//Stefan

måndag 9 januari 2012

Lästips om den ökande ojämlikheten i det borgerliga Sverige

Marika Lindgren Åsbrink bloggar om den ökande ojämlikheten i Sverige. Inte helt oväntat är det en följd av en medveten politik från den borgerliga regeringen. Sänkt skatt, sämre arbetslöshetsförsäkring samt sämre sjukförsäkring ligger bakom att dom lägre klasserna får det sämre medan dom redan välbeställda kapar åt sig en större del av samhällets tillgångar. Ett medvetet val! Läs!

//Stefan

Träning i Funäs

Kläpparännet gick bra, mer om det senare. Resultat finns här. Min teamkamrat (vi behöver verkligen en sponsor så vi får ett namn) Niclas Eklöw gjorde också ett bra race. Stort tack till Emelie, för langningen, samt Janne, för transporten av vitargotermosarna från Harsa till Ljusdal på morgonen.

Nu är jag i Funäsdalen där det finns snö (mera mot Norge och mot Brux) och långa skidspår. Lördagen ägnades åt att vara, förutom trött, ute och skata i tre timmar i djävulskt seg kall nysnö. Söndagen ett fint och lugnt pass med Mikaela i solsken. Lördags kvällen åt en och en halv timmes skate i Funäs elljusspår och kroppen började återhämta sig lite från stakningen i fredags. Idag körde Mikaelas vän Katinka ett bålstyrkepass med oss på morgonen. Hon var ganska mycket starkare än mig. Senare stakade jag intervaller, 15x2 minuter uppför Kläppenvägen med trötta mag/rygg muskler.

Nu väntar lite skate i A1 intensitet. Därmed är det bara att hoppas på DM-tävlingar till helgen.

//Stefan...

...som läser Ljust&Fräscht-Boken av Lindström och Schyffert. Den ironiska generationen har nått medelåldern.

måndag 2 januari 2012

Morapinglan 11/12

Det blev ju ganska bra det här, trots att IFK Mora ändrade till 2 x fristil. Lördagen bjöd på snabbt före på en kort (ca8,5km) mil. Fokus var bara att åka igenom på ett sätt som skulle hålla hela loppet så att jag inte blir tokstum. Öppnade ganska lugnt och fick sällskap av Pontus Nordström, Östervåla, på hans sista två varv. Tappade väl lite på mina konkurrenter där men istället kunde jag hålla bra tryck sista två varven. Lagom hög puls och inga tokstumma ben, första gången som skate har fungerat så bra på många år. Då konkurrensen var ordentligt hårdare i Mora än i Älvdalen senast så var mitt lopp här en god bit bättre. Tyvärr slagen av Niclas men han tycks ju ta det här med skate på allvar också. Vallningen var en kombination av Skigo och Vauhti.

Söndag och snöfall, ganska sliten i överkroppen efter att ha hängt på stavarna på treans växel under gårdagen. Bestämde mig ganska snabbt för att följa min plan och staka, första gången jag inte har skatat i ett fristilslopp vilket kändes sådär. Banan var lite ändrad från lördagen och hade lite flera branta stigningar och i den tuffaste gick man under bron (vanligtvis utfarten från stadion) upp till toppen av grusåsen. Ni som känner till banorna i Hemus förstår att det finns några motlut som sliter lite att staka i. En knapp decimeter nysnö gjorde föret något tyngre. Loppet som sådant blev lite annorlunda, ingen jämn pulsnivå precis. Riktigt högt i motluten för att vara lite lägre när jag var tvungen att vila upp mig efteråt (där det fanns möjlighet). Stakningen uppför fungerade bra och låren blev riktigt trötta på det sista varvet av allt hoppandet. Mycket nöjd med träningen jag fick av det här racet och trevligt att tävlingsledaren efteråt beklagade att dom inte hade någon klassisk distans. Skidorna för dagen var ett par från 99 (som min klubbkamrat Olof Hedberg har lånat några gånger under sin karriär) och var inte oväntat vallade med Zerofox.

Niclas fortsatte med ett bra race och han skatade som man skulle. IK Rex hade två seniorer med i form av Emma Bergman (första dagen) och Erik Ohlström där båda tycktes prestera ok. Annars slås man av att det fattades åkare längre ner i resultatlistorna. Jag börjar undra om Morapinglan är en tävling som sållar bort dom mindre bra åkarna. Inte Morapinglan i sig alltså utan lite samma princip som SM där dom mindre bra åkarna helt enkelt inte vill ställa upp längre. Resultat hittar ni här.

Helgen avslutades med att jag visade Emelie och Niclas hur man ruggar fästzonen när dom på söndagskvällen tränade i nysnön på Lugnet. Verkade som jag lyckades där också. Nu hoppas vi på stakning i Ljusdal på fredag.

//Stefan