söndag 27 september 2015

Långloppspass...

...Årets första med Nicklas. 5 mil stakning runt Norberg, Ängelsberg och Fagersta med 4 A3 drag och resten A2. Var stark (men sliten) idag och drog det mesta, vi satte bla en bra tid i Melingsbacken. Det blir väl några till sånna här pass i höst men inte för många. Så jag tränar igen och har faktiskt gjort det ordentligt i dryga 2 veckor. Om ni varit oroliga?

Var upp en vända norrut i Dalarna och löpte 10km på Salomon Trail Tour i Sälen, blött och fint och funkade ganska bra att löptävla med benen igen. Jag har ju annars fått uppleva hur det är att få (lite) ont i knäna av löpning, har inte hittat någon poäng med det än...

Stakade ett långt och kuperat pass där jag fick ihop 85km och 900 höjdmeter, allt på fem och en halv timme. Det var faktiskt väldigt kul, sommarens Vasaloppspass var det! Tyvärr så reser ju liknande träningspass frågor hos omgivningen där man lätt blir stämplad som avvikande, men det är ju smällar man får ta...

Och så blev jag ivägtvingad (dvs tillfrågad) till rullskidbanan i Snöå och körde ett klassiskt träningsrace som inte kroppen var återhämtad för. Andra passet blev stakning på 4:or, trevligt, borde vara där oftare!

Nu ska jag vila

//Stefan

onsdag 9 september 2015

Mina skor tycks stirra ilsket på mig...

...Konsekvenserna av att inte kunna träna ordentligt pga halsont blir allt märkligare. Hurvida mina skor också är besvikna är kanske oklart men helt nöjda är dom inte.

Nu är det ju ingen fara ändå, några missade rullskidtävlingar verkar det bli men vilan behöver jag ju och den var väl lite planerad. Kanske underskattade jag hur mycket en fjällmara sliter, förmodligen borde jag ha vilat mer veckan efter men man ska ju bli trött, det är ju liksom en del av saken! Dessutom blev det en hel del stakning under augusti och ryggen blev minst sagt sliten så där har vilan gjort gott. Benen är ju en egen historia, veckan efter fjällmaran löpte jag bara 35 minuter, mest för att jag hade annat att träna. Sen dess har jag löpt någon gånger i veckan och har för första gången i mitt liv upplevt att jag får ont på olika ställen i mina ben under löppass! Fast inget farligt egentligen, bara att benen behöver bli vana igen. Så stora är mina problem för tillfället alltså...

//Stefan

lördag 5 september 2015

Fakta vs dansk världsuppfattning

Hans Rosling bemöter den fiktionella danska omvärldsuppfattningen. Ganska underhållande!


ETC finns en intervju med Rosling där han talar om västvärldens hyckleri i flykting/migrationsfrågan. Det centrala i frågan är det så kallade transportörsansvaret:

– Bara man inte hycklar, till exempel genom att kritisera ungrarna för att de bygger ett stängsel men inte låtsas om att Sverige redan på 1990-talet införde transportöransvar och därmed såg till att vår mur byggdes vid incheckningsdiskarna runtom i världen. Det skriver ingen svensk journalist om.

För några månader sedan väckte Hans Rosling stor uppmärksamhet med en kort filmsnutt från sitt köksbord där han pedagogiskt förklarade det absurda i att människor betalar femtiotusen kronor för att ta sig på en livsfarlig och mödosam resa från Libyen till Sverige med båt, när det går att flyga snabbt och säkert till en bråkdel av priset. Anledningen är införandet av det så kallade transportöransvaret, som innebär att flygbolag och andra transportföretag döms till höga böter om de tar med passagerare utan giltiga resehandlingar. Regeln gäller dock inte om personen har rätt att söka asyl, vilket skapat en situation där ansvaret för att bedöma människors flyktingstatus, vilket tar Migrationsverket ett halvår att utreda, förlagts till flygpersonal vid incheckningsdiskarna.

Transportörsansvaret får alltså följder då det inte finns några säkra vägar till EU att söka asyl. Rosling igen från intervjun i ETC:

Vi föreställer oss att det är grymma flyktingsmugglare som är problemet, i själva verket är det vi som utgör problemet! Vi har ju skapat de här marknaderna genom att införa visumtvång och alla möjliga hinder för att ta sig hit. Skicka dit en färja och hjälp dem över istället för att rädda dem först när de håller på att drunkna. 

Slutsats, det är ju lätt att lägga ansvaret på någon annan...

//Stefan


torsdag 3 september 2015

Att inte kunna välja bort medmänsklighet

Svt rapporterar om en Sifo undersökning som visar att 34% av det svenska folket vill ta emot färre flyktingar, 31% som idag, 17% fler och 18% vet ej. Gott så, det är siffror som visar vad forskningen tidigare visat, det svenska folket blir allt mer positivt till invandring och flyktingmottagande. Det är en slående skillnad mot tidigt 90-tal när vi senast hade en flyktingkatastrof i närområdet, det då sönderfallande Jugoslavien.

Men även om det är intressant statistik och glädjande att det går i rätt riktning så är det inte den frågan vi ska ställa oss. Frågan är i stället om vi ska anse oss ha rätt att säga nej till människor i nöd? Enligt Genevekonventionen inte, vi är däremot skyldiga att ge skydd till varje människa som uppfyller flyktingkriterierna. Oavsett om det handlar om flyktingar från Syriens inbördeskrig idag eller danska judar på flykt undan förintelsen igår. I fallet med dom danska judarna under andra världskrigen så fanns det ju ingen Genevekonvention utan den är ett resultat av dom händelserna, vilka slutsatser vi drog. Att vi ibland inte kan välja, eller välja bort.

//Stefan