Krönika från Längd.se om att långloppsteamen inte verkar speciellt intresserade att satsa på damer, annat än dom bästa:
Det har gått ett år sedan jag och Maria Rydqvist skrev i Vasalöparen om
att vi har långt färre damer än herrar som satsar på långlopp. Vi pekade
på att det i många tävlingar går tio tävlande herrar på varje dam och
att vi på något sätt måste skapa större möjligheter för damskidåkare
inom långloppen. Vi kan inte acceptera att vår idrott är ojämställd på
en nivå som vi fortfarande bara hittar på ytterst få ställen i det
övriga samhället! Den föregående vintern har medfört positiva saker.
Britta Johansson Norgren har etablerat sig på allvar som stjärna och vi
har börjat diskutera hur damer och herrar ska samsas i Vasaloppet. Trots
det är det svårt att konkret se några större möjligheter för damer att
satsa långloppsåkning idag mot för ett år sedan.
Våren är den tid då skidåkare beslutar sig för om det blir en fortsatt
karriär. Vilka möjligheter som ges och vilka möjligheter som tas. Har
åkaren förutsättningar som motiverar en fortsatt satsning? Frågor som
rör oss alla som tävlar och som vi alla har våra individuella svar på.
Men för många kvinnliga långloppåkare måste svaret ofta te sig negativt.
Våren 2016 har vi en situation där det enda stora teamet, Exspirit, som
satsade på både damer och herrar lagt ned och där ett rent damteam har
mycket svårt för att attrahera sponsorer. De norska teamen vi
intervjuade till Vasalöparen i fjol verkade inte så intresserade av
damer alls. Sammantaget var bedömningen att det inte fanns damer som
ville satsa. Samtidigt undrar man ju om de ens hade frågat några damer?
Situationen idag har blivit ett moment 22, där teamen hävdar att damer
inte är något att satsa på förrän dessa damer själva visar resultat.
Kanske kombinerat med en uppfattning att damer utanför pallplaceringar i
Ski Classics inte är intressanta. Att lyfta fram vikten av att
damskidåkarna själva visar framfötterna för att bredda sporten är
givetvis riktigt, men tyvärr en uppmaning som ensamt inte ger något
resultat. Ansvaret måste till största delen ligga på teamen. Frågan är
ju om att vara MAN är den kvalitet som teamen söker hos sina åkare först
och främst? Kvoterar ni in herrar? Det är nu förutsättningarna för den
kommande säsongen ska sättas. Ska vi få se flera damer i vinterns
långlopp eller ska bara några få i toppen få chansen?
Jag antar att ni startade långloppsteamen en gång i tiden för att ni
älskar skidåkning och ville ge möjligheter för flera att satsa. Låt oss
säga att det var otur att det då nästan bara blev herrar. Kanske tänkte
ni helt enkelt inte så långt? Men när långloppsåkningen på herrsidan nu
har blivit etablerat har ni även ett ansvar att lyfta damerna. Inga mer
undanflykter. Damer och herrar behöver ges samma möjligheter och samma
status. Om ni tar skidåkning på allvar låter ni det inte vara en
herrklubb!
För ni har väl frågat om det är några damer som vill vara med? Det är ju trots allt 2016 nu.
//Stefan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar