Aftonbladet skriver om Mats Dagerlind som står bakom den rasistiska sajten Avpixlat och skriver i SD-kuriren har börjat fritt fantisera på Twitter hur man ska stärka den svenska folkstammen. Det hela är hysteriskt roligt (förutom den där lilla detaljen att dom sitter i riksdagen och tycks mena vad dom säger)
Dagerlind som hävdar (på Twitter) att: ca 95 % av de som bor i Sverige ska vara födda här av svenskfödda föräldrar, samt att: jag anser att en nation och ett folk ska reproducera sig själv och sin särart.
Ja, den biten går ju inte så bra.
Till Aftonbladet säger Dagerlind att han inte står för något han twittrar och att tweetsen har tagits ur sitt sammanhang och att det är som att plocka enstaka meningar ur en debattartikel. Däremot står han för det han skriver i krönikor och debattartiklar, så länge inte enstaka meningar plockas ur sitt sammanhang få vi förmoda?
Interasistmen.se har mera om den svenska folkstammens försvarare här och här. Tydligen är allt, eller i alla fall HIV/aids bögarnas fel.
Alla som känner sig manade att försvara den svenska folkstammen kan nu unisont höja sin högra arm och hoppas att ingen tar den armen ur sitt sammanhang.
//Stefan
Det finns en Karim som beskriver detta bra i sin blogg. Vi är alla lite smygrasister. Men om vi inte pratar om det så kommer vi att fortsätta att vara det omedvetet.
SvaraRaderahttp://politiskfilosofi.com/2013/03/28/baste-jasenko-du-har-fel-lat-mig-forklara-varfor/
Han har rätt men förmodligen så beskriver han det på ett mindre lyckosamt sätt.
Radera1. Det som vi beskriver som en struktur eller diskurs, dvs en uppsättning gemensamma idéer/föreställningar som finns i samhället, är något som genomsyrar alla som finns i samhället. Kanske kan detta beskrivas som att vi alla är smygrasister? Rent sociologiskt tror jag dock att detta är en felaktig slutsats samt att det leder till en felaktig politisk analys.
Tänk följande: Jag sitter på ett flygplan på Arlanda som ska lyfta när passagerarna får höra att ett bombhot riktas mot dom. Jag tittar runt och ser några passagerare med stora skägg och ett utseende som tyder på en härkomst från Nordafrika/Mellanöstern etc, min blick att hamna lite snett på dom.
Tänk nu: Jag befinner mig i tunnelbanan med några kompisar i 30-årsåldern. En tjej i 20-årsåldern med utseende som tyder på en härkomst från Nordafrika/Mellanöstern etc går förbi oss. Jag ropar efter henne: Kolla blatten, värsta horan!
Möjligtvis så kan vi alla agera rasistiskt men om vi alla är smygrasister hur ska vi då kunna sluta vara rasister? Att definiera alla utifrån ett strukturellt förhållande är inte så lyckat.
2. Rasismen i Sverige minskar. Statsvetaren Ulf Bjereld har ett kort inlägg på sin blogg om att forskning som görs kring politiska attityder i Sverige tyder på just detta även om känslan är en annan.
http://www.ulfbjereld.blogspot.se/2013/01/varfor-ar-det-provocerande-att-pasta.html
Visst är det positivt att de politiska attityderna tyder på en förändring, världen har ju krympt. MEN jag förstår inte varför du inte kan titta på ett strukturellt förhållande för att du som person ska kunna urskilja förändringen?
SvaraRaderaDen ena är passageraren med skägg som upplever sin identitet hotad av någon som råkar titta fel, den andra som tvingar in kvinnor från mellanöstern i ett fack av att vara blatte och hora. Båda är ett hot och båda är lika viktiga att bearbeta.
Hur gör jag när jag möter någon? Vad är min vision? Om vi inte medvetandegör för samhällsmedborgaren hur det är uppbyggt blir det svårare att se och göra något åt det.
Först: Förstår inte vad din andra mening syftar på. Vilket strukturellt förhållande vill jag inte titta på och vilken förändring syftar du på.
RaderaBra fråga först. Rasism handlar om två delar, attityder och handlingsmönster. Dvs man kan ha en stenhård antirasistisk övertygelse men ändå titta lite snett människor med mörkare hudfäg än min i vissa situationer.
Poängen med mina tidigare exempel var att det finns dels uppenbar rasism (och sexism) som när man kallar någon blattehora, dels en form av rasism som när man spontant börjar rasprofilera flygpasagerare. Den senare är det svårt att komma ifrån även om man inte har någon ambition arr vara rasist.
Vidhåller fortfarande att Sverige blir mindre rasistiskt, inte bara attityder (tankemönster) utan även i fråga om handlingsmönster. Ska leta upp någon forskning på det senare. Attityder forskar statsvetarna i Göteborg på bla.
Sverige är rasistiskt (till viss del) och Sverige är sexistiskt (till viss del), därmed blir det svårt att ställa sig utanför dessa strukturer hur goda intentioner man än har. Däremot bör man vara lite försiktig med vad man definierar som rasism.
Så här skriver du" Det som vi beskriver som en struktur eller diskurs, dvs en uppsättning gemensamma idéer/föreställningar som finns i samhället, är något som genomsyrar alla som finns i samhället."
SvaraRaderaPlocka upp den här idén i handen och studera den från alla sidor och bemöt det sedan. Du kan då också se en förändring som skett under de senaste 50 åren.
Det fungerar inte för alla som har stagnerat i dåtiden...
Vad ska vi göra med den här killen?
http://www.youtube.com/watch?v=YWZRHj-wO-s
90% av svenskarna är homosexuella och alldeles för humanistiska.
Jo jag menar att vi inte kommer undan strukturella/diskursiva föreställningar.
RaderaMen vilken idé ska jag plocka upp och bemöta?
Nej, det är synd om dom som har stagnerat i ett tidigare samhälle.
Vi bör nog vara snälla.
90% av svenskarna är nog lite lagom gay och ganska humanistiska, oklart om det sista följer av det första dvs ett kausalt samband. Sannolikt så måste man inte vara gay för att vara humanist.
När det gäller Bert Karlsson bör vi nog inte vara snälla.