Hohällabravaden

Jo jag löpte lite i Storvik igår kväll. Hohällabravaden, 12,5 kilometer terräng som visade sig vara ett riktigt terränglopp! Bitvis på det tuffa skidspåret i Storvik (vilket jag inte varit på sedan ett Svealandsmästerskap typ 2004), största delen på stig och några kilometer grusväg också. Otroligt fint alltså! Som vanligt undrar man varför inte fler är med men det var bra klass ändå och lite skidåkare med förstås.

Själva loppet gick fint. Visst var jag lite trött i benen sedan intervallerna dagen före men det blev en bra prestation ändå. Öppnade kanske lite för lugnt just på grund av benen men med backarna kom pulsen upp i önskade nivåer ändå. Löpte hårt men kontrollerat och hoppades väl att benen skulle hålla hela vägen trots tunna skor. Efter vändningen borta på en liten bergstopp och ett ganska långt parti med teknisk stig var vi ute på en bit grusväg. Var väl lite seg här men höll farten in i mål. Dock omöjligt att spurta den här kvällen så benen var väl lagom trötta!

Nöjd med loppet på alla sätt. Nästa gång tränar jag nog inte intervaller dagen före så då finns det mer att ta av. Som vanligt funkar löpningen utför bra, uppför var jag som vanligt (med 82 kilo) lite försiktig och platt börjar jag få ett ganska bra steg. Axa Fjällmaraton närmar sig. Närmaste löptävlingen blir väl något Engelbrekt i Norberg.

//Stefan

Löpning

Hej på er!

Löpintervallerna igår kväll gick både lätt och snabbt. Jag körde 1 till 2 minuter på en snabb grusväg som först går lätt uppför och vänder sedan tillbaka lätt utför. På det sättet får jag alla fall träna på att rulla i 3-minuterstempo bitvis även om det är över min kapacitet, men man ska ju kunna löpa utför också. Ett bra pass som tyder på att jag gjort något rätt den senaste månaden. Kom bara ihåg att målen med min löpning är en fjällmara och att få bra träning för skidåkningen, sen vill jag ju ha roligt under tiden också.

Juni började annars med att jag återhämtade mig från att ha varit rejält nerkörd i slutet av maj. Hoppade över Karnevalsloppet i början av juni och det här att stå över tävlingar när man är trött är verkligen en bra grej! Istället åkte jag ner till Stockholm och hälsade på socialantropologen Hugo. Nu visade det sig att på väg ner fanns det ett terränglopp i Bålsta. Och plötsligt gick det lätt att löpa! Rätt kombination av träning/vila och Hugo som maskot gjorde susen! Nu vill jag påpeka att om man ska ta sig någonstans med träningen så måste man vara beredd att vara lite nertränad ibland. Och jag fick ihop 30 timmar löpning i maj så, så det gäller bara att ta sig upp igen ur formsvackan.

Träningen i Stockholm fortsatte med ett klassiskt träningspass jag och Hugo brukar göra, två varv på Extremen (15km) i Ursvik. Nu hade Hugo (som vanligt) när vi ses blivit lätt förkyld så jag fick ta varven själv. Försökte hålla ett lugnt distanstempo och lade på fem kilometer extra på slutet, bra! Avslutade stockholmsträningen dagen efter med att köra skidgång i Hammarbybacken med Linda. Bra men trött, konstaterade att vägar/elljusspår/stigar är jävligt hårda i Stockholm, ingen lek för mina ben.

Efter lite vila, en rullskidtävling, björnmöte, långt stakpass blev det så fjällöpning. Jag fick avsluta lägret med ett femmilspass på 5.40h (personbästa där i längd och tid) och ett obanat pass på tre timmar dagen efter (där jag löpte betydligt kortare). Den sista dagen gick faktiskt till klassiska intervaller uppför gamla vägen, som oftast funkade klassiska intervaller bra för mig och det blev både bra träning och prestation.

Nu väntar en terrängtävling i Storvik i kväll, ser fram mot sällskap i skogen...

Den bästa miljön för löpning.

Toppen på backen vid Högfjällshotellet, löpvänlig som det mesta i Sälenfjällen.

 

 

Lite snö kvar bitvis, perfekt väder för sommarskidåkning annars.

//Stefan

Träning Sälen

Tredje dagen här uppe nu. Vi började dagen med löp/skidgångsintervaller i backen uppe vid Högfjällshotellet, just den backen är relativt löpbar hela vägen upp, perfekt om man har en fjällmara som väntar. Min plan var löpa ihop upp mot en timme låg A3 uppför. Och det gick bra.

4 x 10 minuter plus 2 x5 minuter som avslutning blev det. Tyvärr var min vapendragare Niclas lite trött efter två (!) dagar med träning och var bara med på den första intervallen, sen tog han stavar för att fånga lite höjdmeter. Linda sprang/gick starkt men i sitt tempo då. Så jag fick kämpa själv. Funkade bra det också och jag både höll farten och orkade växla tempo på dom flackare partierna genom hela passet. Självklart var pulsen lite lägre efter några hårda dagar och dom branta partierna handlar det ju om mycket muskelstyrka också. Men det är kul och inspirerande träning!

Avslutade dagen med att rulla ner till älven och staka upp på fjället på fyror. Svider lite i armarna men jag ska väl bli bättre på att staka uppför i alla fall. I morgon ger jag mig ut på ett långt och lugnt löppass, ska bli skönt.

//Stefan

Staktävling Grönklitt

Världens första (?) staktävling gick i Grönklitt igår från botten upp till toppen av backen. 157 teamet och Grönklitt ordnade den och det är ju ett mysterium att den backen ej haft en rullskidtävling tidigare, eller två! 157 teamet hade även ett öppet elitläger för att ge flera svenska skidåkare bra förutsättningar för att satsa på sin idrott. Bra initiativ!

Så på väg upp till Sälen för mitt eget läger så passade jag självklart på att köra tävlingen. Och det blev ett bra träningspass och ett okej tävlingsresultat. Stakformen på dom flackare delarna var väldigt bra nu och kanske åkte jag lite snabbt till en början. Fick släppa täten när det började luta mot efter några kilometer och sen i branterna var det lite jobbigare. Inte lika bra stakform där men så har jag knappt stakat hårt uppför än i sommar. Kämpade med Britta ett tag men fick släppa. Fick sällskap av Niclas sista biten till Fryksås och blev lite piggare, hade sen hyfsat tryck in i mål. Dagens syfte uppfyllt i ett lagom varmt regnväder.

Man kan ju verkligen hoppas att vi kan få några fler tävlingar av den här typen och att aktiva skidåkare också ställer upp och deltar. Om vi ska bli lika bra som Norge vill säga.

Resultat finns här.

Nu är jag i Sälen med några kompisar för mer träning. Har hittills bland annat sett en björn och haft sällskap av en VM-fyra på ett fyratimmars pass med stakning. Bra så långt.

//Stefan

Knepig vårträning...

...Jag var ju för en gångs skull i bra tävlingsform sent på vårvintern så man tänker ju att det ska fortsätta. Det har det väl på många sätt men när jag åkte Vålarullen förra helgen var jag helt tom i musklerna. Borde väl inte ha starta men man vill ju inte heller kliva när loppet väl har startat. Så jag gjorde lite dragjobb under loppet och fick ett okej träningspass ändå. Det tog ganska hårt.

I dag tänkte jag springa Karnevalsloppet i Avesta, men även om jag tränat lugnt i en vecka så var det först på löpasset idag jag kännt mig lite lätt i kroppen. Ingen tävling alltså, tråkigt men förmodligen klokt. Varför har det gått så tungt då? Lite för mycket totalt helt enkelt, och det tar ut sin rätt. Nu siktar jag på någon rolig tävligt senare i juni. Ska visst vara ett stakrace i Grönklitt bland annat.

Dagens skoval, Asics DS Trainer. En favorit för mängdträning och snabbare löpning på grus och asfalt. Modellen har blivit lättare dom senaste åren, tror mina i storlek 45 väger 270 gram. Tycker att Asics kanske har den bäst dämpningen i lättare mängdträningsskor även om den inte håller hur länge som helst.

 Skobloggandet fortsätter, även om material inte tillhör mina favoritämnen här så är det ju aldrig fel med ett par extra skor.

//Stefan