Löpning

Jag tog ett lugnt löppass i Bergslagen nu på kvällen, dvs 13 kilometer hemifrån! Sprang runt bland åkrar, ängar och genom granplanteringar runt Hästbäck och mötte förvånansvärt många rävar och harar, dock inte samtidigt. Kallt och mycket fågelsång.

En gammal mulltimmerhytta i Hästbäck mellan Västerfärnebo och Norberg får symbolisera industrialiseringens första fas på hundratals år. En teknologisk utveckling som vi får tacka tyska invandrare för. Runt om är det numera röjt för betesmark, igen. Ständig förändring,det är så världen fungerar.

//Stefan

Långpass i Klackberg...

...Den här gången i form av löpning. Inte så långt, bara 2.40h totalt, men jag sprang 15 km (två varv på på min testrunda) i hårt A2 tempo (1.25h). Det var vad mina ben tålde i lördags, när jag avslutade med knappa 5km lättare löpning så ville inte mina vader riktigt vara med länge! Som alltid bra träning och kul att springa i Klackberg!

Hittade lite snö efter spåret och en nygrävd damm. Inte finaste värdet dock men löpning funkar ju alltid.

Jag har inte löpt så mycket kuperat än i år, det märktes i Klackberg i lördags. Tog ett pass i torsdags i Salbohed på grusåsen på väg hem efter jobbet i Sala. Sala som tyvärr inte erbjuder någon kupering alls knappt så det blir nog att leta kupering lite längre in i landet som vanligt för att vara i form för fjällmaror i sommar. Så fortsättning följer!

//Stefan

Vinterlöpning

Häromdagen passade jag på att löpa ett kort pass på isen som blivit på alla översvämmade ängar och åkrar längs Svartån här hemma. Det var som mest ett tunt snölager så lättlöpt och man såg bra hur isen var. Bara öppet vatten där det strömmade i ån.

Det är inte varje år man hinner med något sådant, ofta kan det bli skidor om det ligger lite mer snö. Kul också att man kan springa på ställen där man normalt inte tar sig fram på barmark. Med dubbade skor hade det faktiskt funkat utmärkt att ta intervaller på isen också. Nu har vi fått lite mer snö igen så nästa pass kanske blir skidor istället.

 

Isbelagda ängar längs ån.

Bäverhydda i sumpskogen, det är bara när isen lägger sig som man kommer förbi just här.

Mina gamla Icebug. Sprang inte ett pass med dom förra vintern eftersom vintern ja, var frånvarande. Men dom funkar bra nu in på typ sjunde vintersäsongen, speciellt använder jag dom och jag ska springa snabbare pass när det är halt. Tror att icebug har dom bästa dubbskorna fortfarande.

 

 

 

 

 

Lördagen förra veckan använde jag till ett hårt träningsrace i Eskilstuna på ett fint och rätt kuperat konstsnöspår. Lite seg var jag allt och knappa 15 minusgrader kändes men det var soligt och fint! Sörmlandsåkarna är hårda men i Norberg kör vi ju träningsrace på 54 kilometer.

 

//Stefan

5000m pb.

Hej! Jag har haft en bra skierg-period. Det började med att jag klarade 10x500m/1min vila i 1.42 tempo på alla 10 mot tidigare på 8 som bäst. Det blev både hög puls och mycket syra vilket var ett bra kvitto på att kroppen hade fått vila upp sig lite från all stakning tidigare i månaden. Och att jag för en gångs skull var utvilad för ett skiergpass! Nöjd med det!

Jag fortsatte på samma bana och tog ett pb på 5000m idag. Åter igen så är jag sällan så utvilad för stakmaskinen (satsar inte så hårt på den grenen) och det brukar bli färre 5000m tester än jag vill köra. Nu ska jag försöka hålla ett test i månaden även om jag sällan är riktigt sugen att maxa på träning. Hur som helst så är jag nöjd med 17.40 idag, 8 sekunder snabbare än tidigare, och det gick märkligt kontrollerat i början och jag hade lika märkligt svårt att höja tempot på slutet! Det var väl dagens form det. Jag återhämtade mig rätt bra och tog 18 minuter 40/20 efter det, vilket förmodligen förklarar att det gör ont i överkroppen nu men jag ska ju tävla på distanser som tar längre tid än 17.40 minuter så det är väl som det ska. Hoppas nu att det här testet inspirerar mig att göra det flera gånger, det finns nog mer att ta av.

Det blir ju en del löpning nu också när vintern inte ser ut som den ska. Jag försöker löpa ett hårt pass i veckan, bra träning/underhålla benen, men fokus är ju på hårda skidspecifika pass. Så det blir ganska lugn löpning, och inte så långt. Och som många noterat så kunde man se solen härom dagen!

 

Fin frost i gräset på julafton i alla fall.

Annars brukar jag passa på att slita på lite gamla slitna skor under "vintern" då man ändå löper färre timmar. Men mängden hål fram på skorna under gör ju att jag blir benägen att ta till slit och släng filosofin.

 

Terrängskor ska ju hålla bättre än vägskor? Va Saucony?

//Stefan

Skidgång i Högbyn

 För några dagar sedan passade jag på att åka in till dom gamla alpinbackarna i Högbyn utanför Fagersta. Tyvärr varken någon alpin eller längdanläggning kvar längre sedan minst 10 år. Tidigare sprang jag här lite då och då men nu är det vanligare med att jag tar mig till större backar. Ändå trevligt att vara tillbaka och 90 höjdmeters stigning som mest är ändå okej, dock rätt flacka backar nertill. Så skulle det finnas någon öppen mark kvar att springa på?

Bruksleden  går faktiskt genom området och uppför den längsta backen och sedan ner mot vägen upp/in till Högbyn på bergsryggen så det gick utmärkt. Samma led som jag använder mellan Avesta och Norberg och Landsberget. Jag träffade till och med två personer som var på väg ut och vandra när jag kom dit.

Något sorgligt över igenväxande backar och skidspår. Skulle gå att göra riktiga VC-banor här!

Träningen i fråga blev 6x7.30min med stavar. Löpning (på vissa flacka delar) samt hufs/sprätt med stavar. 15/15, 40/15, 40/20 och mestadels 70/20 vilket gjorde att jag kunde hålla lite tryck i benen och det blev rätt roligt också. Att det var fruset på marken gjorde ju att man fick lite känsla av hmm, vinter eller något liknande?

//Stefan

 

Skogslöpning

Det blev ett rätt långt pass igår. 3.20h avverkades runt Landsberget (mellan Virsbo och Fagersta med lite intervaller som avslutning. Det är alltid segt med löpning när man varit sjuk länge men det här var okej om än inte snabbt. Skönt med lite kupering och stigar man inte springer så ofta. Hoppas man får träna bra ett tag nu.

//Stefan

Södra Kungsleden, en 5-mil

Det är drygt 2 veckor sedan nu men under veckan i Sälenfjällen så hade ju jag och Fredrik planerat ett riktigt långpass. Först var tanken att ta ett lagom antal toppar i närområdet men Fredrik hade en idé om att löpa från Stöten till Njupeskär på Södra Kungsleden då vi kunde bli hämtade där. Den enda invändningen jag hade var risken för att det skulle vara tråkiga stora "motorvägstigar" som Sälenfjällen har ibland.

Sagt och gjort, i niotiden joggade vi iväg, på en jätteliten stig, knappt utmärkt, som resten av stigen. Mina ben (vader) var trötta av intervallerna några dagar tidigare så det gick inte snabbt. Det är i och för sig en bra början på ett långpass, att man löper sakta, inte trötta vader. Men det var en finare stig är jag hoppats på! Vi kom upp på toppen av det första lilla fjället och vände ner för lite skön utförslöpning!

Första toppen!

Nere i dalen väntade några kilometer grusväg innan vi var tillbaka på stigen uppför igen, rätt seglöpt men nu var i på väg uppför i den andra och sista  backen mot fjällplatån som vi skulle hålla oss på upp till Njupeskär. Vi träffade en ung kille som kom löpande från Grövelsjön, han skulle till Sälen på typ två dagar.

Fin tallskog på väg uppför.

Det blev ett fikastopp på väg upp. Sen började vi fundera på att hitta rinnande vatten att fylla på med. Det var rätt soligt, rätt varmt men vinden kylde på ett helt lagom sätt för att ta sig an ett långpass. Vattnet hittade vi efter en bra stund uppe på fjället och sen var det bara att fortsätta, dåligt med mänsklig population dock!

Jobbigt att ta sig upp på fjället.

Vi följde vattnet i en lätt stigning bra länge nu. Stigen var det inte mycket med, vi följde mest vinterledar. Vi kom nog rätt men i dimmigt väder hade det inte varit helt lätt, mycket för att det var rätt flackt och landskapet rätt likartat hela tiden. Man kan tycka att blev lite för lätt löpning men stigen började bli rätt stenig så snabbt gick det inte.

Andra och sista långre stoppet. Två stora muffins var lite mycket men jag hade energi hela vägen.

Sista två milen mot Njupeskär fanns det stugor på vägen så man hade en känsla för hur långt man kommit. Jo Fredrik hade en karta med sig också! Rätt lätt och trevlig löpning förutom stenen på stigarna. Och rätt plötsligt var vi framme, minns att vi fick klättra över ett riktigt stenfält på slutat, bara för att understyka att vi inte skulle glömma inlandsisens jobb en gång i tiden.

Vi kom plötsligt fram till vattenfallet!

Framme!

Fin tur! Lite ovant att löpa så mycket flackt men också kul. Kanske inte skulle göra om just den här turen men att ta några etapper över flera dagar vore fint. 5 mil och 6.45h blev det hela. Kanske på en Kungsled längre norr ut.

//Stefan

Sälenfjällen

Träningen går väl framåt. Fått sparring av Fredrik här i Sälenfjällen. Igår fick vi till fin hård löpning. Sprang ner från Högfjäll mellan fjällen som uppvärmning och startade klättringen upp till Högfjäll och sen till toppen av fjället. 37 minuter tog det. Sen tog vi oss ner på baksidan av Storfjället på en stig jag ej löpt på tidigare. Här tog stigningen 27 minuter, rätt bra! Tappade inte så mycket på Fredrik på första draget, nöjd med det. Andra draget var rätt segt på slutet som det ska vara.

Idag stakade jag intervaller för första gången på typ tre veckor, överbelastade magmuskler har satt stopp för det ett tag. Inte optimalt för vintern eller rullskidtävlingarna men det är som det är. Som vanligt gamla vägen och upp på fjällets asfalterade stig. Jag var väl rätt svag i branterna men jobbade rätt bra hela vägen, det var ju viktigt att över huvud taget få till ett pass hård stakning.

Bevis att vi är på fjället.

I morgon väntar en lång löptur upp till Njupeskär, typ 5 mil.

//Stefan

Träning

Det går väl sådär med idrottandet, tävlande, tränande och allt sådant man vill ska fungera. Men jag har gjort några saker nu i juni i alla fall.

Det började första helgen med en tur till Romme för att träna med stavarna i backarna där. Det gick verkligen trögt när jag försökte trycka på lite. Mot slutet av mina fyra timmar så var vaderna rejält trötta av branterna. Men backarna är alltid kul!

Sen provade jag Rullskidgalejet ute i Roslagen. Prestationsmässigt var det väl en mindre katastrof. Kändes okej ett tag i början och sen åkte jag i en lite grupp bakom den stora tätklungan ett tag. Sen blev jag trött men kämpade till vi passerat drygt 2 mil och efter det rätt in i väggen! Det tog nog en 8 kilometer innan jag ens orkade hänga med någon. Jag var nog lika mycket överarbetad som tagen av värmen.

Loppet som sådant var riktigt fint! Små vägar med liten men påfrestande kupering och väldigt bra ordnat. Att det var utlånings skidor till dom bättre åkarna tycker i alla fall jag var bra, dom går ju trots allt lite tyngre än tävlingspreparerade 2:or. Hoppas på fler åkare nästa år!

En tur till Åkers-Styckebruk för löpning med Fredrik (samt Jocke första timmen) i form av ett långt och rätt hårt löppass. Ärligt talat hade jag behövt den typen av pass för länge sedan men bättre sent än aldrig. Jag var riktigt seg i benen men vi tuffade på på rätt tekniska stigar med lite kupering. Att höja tempot efter drygt 2 timmar var dock för hårt den dagen för mig, inte var jag bekväm med värmen heller. Så på slutet av våra nästan 4 timmar så var jag rätt trött!

Men som bilden visar nedan, Romme igår och det kändes lite lättare i benen igen. Nu blev det mest löpning uppför på dom hårda dragen och så gick jag med stavar på dom lugna dragen. Blev ju trött men inte som det varit senaste tiden. Kul!

Ungefär 1600-1800 höjdmeter hinner jag med under 4 timmar beroende på hur brant jag går. Det var ett gäng stockholmare där och tränade, bra val!

//Stefan

Snö

Det här med fyra årstider är ändå ett bra koncept. Snö möjliggör inte bara skidåkning utan det lyser även upp löppassen. En bit över två timmar på tallheden blev det, lite halt utan dubbar och lite segt även om 10 centimeter inte är så mycket att pulsa i. Fint!

//Stefan

Ytterligare två bra pass

Det tränas bra nu. Först dryga tre timmar på tallheden, hälften obanat, hälften stig på förmiddagen. Bra naturtyp för löpning. Ganska flackt visserligen men så här i slutet av barmarkssäsongen vill jag inte bränna benen allt för mycket genom löpning. Kändes riktigt lätt, racen i Grönklitt kanske inte gick bra men det var som sagt nyttigt!

Speciell känsla att löpa över marken där det växet mossor och lavar. Nu är det fuktigt och man springer inte sönder växtligheten heller. Dock inte helt överrens med dom som markbereder efter avverkning i sån här skog.

Kvällen träning var länge lite oklar, vill löpa mycket nu några dagar innan jag letar snö igen men förmiddagens pass räckte. Det fick bli stakmaskin för att jobba lite på stakningen trots frånvaron av skidåkning. Mötte således upp (med det menar jag att jag hann träna 30 minuter innan han var på plats) Ronny på Dickfors Gym. Förutom diverse olika belatsningsnivåer och lite diagonalstak under 1.30h så gjorde vi ett set 500m/60sek. Det började väldigt lätt för mig men det var väl optimistiskt och snart gick det inte så snabbt längre och det blev en kamp mot sura och trötta muskler. Helt okej det, bara jag kör riktigt hårt är jag nöjd med dessa pass. Kroppen var helt enkelt sliten sen söndagens stakning. På rätt väg tänker jag.

//Stefan

Några långpass och Engelbrektsrull på gång.

Förra veckan tränade jag till och med några stakpass men fokus har varit på fjällmaraträning. Ett till pass Romme modell långt. Löpte en del uppför, gick en del med stavar. En del hårt, det mesta lugnt. Släppte väl på lite utför för att härda benen. Drygt 2000 höjdmeter klättring blev det. Det tog hårdare än jag trodde, fick vila 2 dagar efter det. Nöjd med det!

Tyvärr hade jag inte tid eller ork att ta mig till fjällen för löpträning där den här månaden. Tråkigt för motivationen samt för benen som gillar skonsam fjällöpning. Sen är det ju ofta enkelt att hitta höjdmeter i fjällen. Så jag fick hitta på något närmare istället.

Landsberget mellan Fagersta och Virsbo har jag cyklat till några gånger och eftersom Bruksleden går runt där finns det fina stigar att löpa på. Provade ett pass med fokus på långa intervaller där i förrgår. 120 höjdmeter och en rätt brant stig gav både bra och rolig träning. Benen var dock slitna från senaste Rommepasset men det gjorde inte så mycket, att det regnade hela passet var ju också rätt så skönt!

I går tog jag mig till Klackberg för ett för mig vanligt långpass. Löpte runt bland backarna i 3.50h. Var inte fokus på maximalt med höjdmeter utan det blev lite lättare löpning blandat med backarna. Kändes rätt bra. Klackberg är inte fjällen men absolut bra terräng för distanslöpning för en skidåkare.

Idag var jag tillbaka på Landsberget, siktade på över 4 mil och runt 5 timmar. Benen må ha varit slitna men det flöt på rätt bra ändå. Började med att jaga höjdmeter på berget innan jag gav mig ut på en längre runda på Bruksleden. Den var väl inte så tuff annat än när jag skulle upp på Landsberget igen men jäklar vilken fint stig det var i skogen! Skönt flyt i löpningen.

Jag fyllde på med mer energi under turen idag än jag brukar göra. Inte så att jag har något mot sportdryck och energikakor utan det använder jag frekvent men 5 timmar är mer än 3 eller 4 och man kan gå sig rätt tom. En "långpaus" på 10 minuter och några kortare hjälper. Men man mår inte riktigt bra av all snabb energi efteråt trots allt.

Avslutade passet med ytterligare vändor upp och ner Landsberget. Det var inte ett helt återhållsamt distanspass idag. Jag lät pulsen gå upp lite i motluten och efter 3 timmar blir den ju typ 10 slag högre på grund av sliten kropp ändå. Något kring 3500 kcal säger min V800. 45 kilometer och 5.25h blev det hela.

Nu finns uthålligheten och nästa vecka får det bli korta pass fram till Engelbrektsrullen. Hoppas på bra motstånd och många deltagare! Banan är rätt lättåkt men man lär bli trött ändå. Och sen har ni ju chansen att slå Ronny Wedin! Bara det vore ju värt en start!

Klapperstensfält finns lite överallt runt Landsberget. Distansträning har i vart fall fördelen att man hinner tänka, intervaller är inte direkt någon intellektuell verksamhet.

Norrlandsterräng

Rätt nöjd med utsikten efter 5 timmar också!

Mina kompisar på dom senaste 3 passen. Ett par Saucony Ride, okej på stigar när man vill ha lite mer dämpning än vad terrängskorna ger. Också ett försök att slita ut vägskorna.

//Stefan

Mosse

Jag har gjort 2 distanspass på mosse hittills i år, båda nu efter Sundsvall Trail. Båda med stavar i händerna och lufsande i ganska lugnt tempo. Det är skonsamt för kroppen, allsidig grundträning för konditionsidrottare och en väldigt lugn träningsmiljö. Inte blir man snabb på löpning av det, ej heller stakning. Men, träningsupplägg för en längdskidåkare är knepigt eller snarare kanske inte alls så knepigt egentligen. Vi kan träna en massa saker speciellt under barmarkssäsongen, mycket kan göra oss till bättre skidåkare under vintern. Mosslöpning är klart en av dom sakerna.

Och som ni vet, i Norrland löper man på myr. Men där är man lite hårdare också!
 

Kvällssol. Galet torrt även på mossarna i norra Västmanland/södra Dalarna i år, inte konstigt att det brinner överallt.

//Stefan

Romme första gången i år

I söndags blev det första turen för året till Rommes backar. Lite osäker var jag på benen (knäna) efter Sundsvall Trail och hade egentligen inte tänkt ta att långpass redan, men man får ju passa på när det finns tid. Dessutom behöver jag höjdmeter både uppför och utför till framtida fjällmaror.

Jag vet inte hur det är med er men jag blir i alla fall motiverad av långa backar. Och dom är nödvändiga att träna i om man ska tävla i dom. Om jag var osäker på benen för att ta ett långpass så var jag än mer tveksam till intervaller men väl på plats funkade det också.

Upplägget blev så att jag startade med 2 vändor upp lugnt, gick det mesta med stavar för att spara på benen. Under resten av passet tog jag varannan hårt/lugnt drag. 2 drag 70/20 hufs på grusvägarna från var sida av berget samt ett drag skidgång på 10 minuter i en av dom brantare backarn fick avsluta det hela.

Kanske gick det lite saktare än vanligt men värmen gjorde sitt och så vill jag ju sällan köra helt slut på mig. Nöjd med 1500 höjdmeter både uppför och utför!

Utsikt från första toppen i Romme. Skön känsla med långa backar!

Efter en tur till Falun, lite vila och för första gången upplevelse av regn så gav jag mig på Skiergen! Lite overkill men man får ju passa på, dessutom tycker jag stakmaskinen är kul. Körde ganska lång uppvärmning och nedvärmning och rätt hårt för att få lite vana med rörelsen. Intervallerna blev i form av 500m/60sek på max motstånd. Bra dag.

//Stefan

33 kilometer på Sörmlandsleden

Tog mig ner till Fredrik i Strägnäs i morse. Eller, vi hamnade snarare en bra bit öster om Mariefred efter vi lämnat av min bil lite tidigare. Planen var dryga 3 timmar hård löpning på Sörmlandsleden. Och mina ben fick så dom teg i alla fall.

Mestadels rätt teknisk stig men korta bitar grusväg, rätt bra stigningar upp på bergskullarna bjuser leden på. Riktigt bra alltså! Vi startade i rätt varmt väder redan halv 10 och hade Jocke med för sällskap första dryga 2 milen. Ganska snart tog vi oss fram i god A2 intensitet. Mina ben var självklart efter att löp och cykelträning senaste tiden ganska stumma, så jag fick kämpa lite i början. Men det mesta den här dagen vägdes upp av en så fin löpmiljö!

Backarna blev väl snart i A3 zonen och mina ben blev aldrig riktigt pigga där. lättare löpning kändes helt okej efter en timme eller så. Dom sista kilometerna Jocke var med på drog han på en spurt och efter det så var det mest A3 hela vägen hem för mig.

Fredrik fick så klart dra på slutet och hans förslag med en extrarunda på slutet med några stora branta backar slutade med att jag nätt och jämt tog mig upp för den första av dom! Vi vände tillbaka mot bilen och mina ben tackade för det.

Tydligt vem som är pigg efteråt.

//Stefan

Långlöpning

Efter lång cykling och snabbare men kuperad löpning blev det igår dags för ett riktigt långpass med löpskor. Beslutade mig för att ta Bruksleden från Avesta mot Norberg och tillbaka. Mestadels stiglöpning med inslag av både mer snabblöpt samt segare terräng. Inte så kuperat men det är ändå mer eller mindre lutning hela tiden.

Startade halv 9 från Tråbacken och hoppades på lite kyligare väder på morgonen men där var jag allt för sent ute! Frågan var våren tog vägen är fortfarande obesvarad. Kände direkt att Klackbergsintervallerna från i fredags satt i benen. Vilodagar är ett måste men sällan blir man väl piggare av dom? Det gick ändå ganska lätt i lugnt tempo men eftersom målet för dagen var runt 4 mil så antog jag att det skulle ta ett tag. Då är ändå första 5 kilometerna rätt snabblöpta.

Drack lite grann ur bara vätskeblåsan på löpryggsäcken så det skulle räcka hela vägen. Halvvägs blir det rätt stökig löpning med mycket buskar och dålig markering och rätt mjukt underlag bitvis. Skonsam löpning alltså! Men osnabb. Sista biten ner mot Fliken var själva stigen rätt frånvarande, liksom markeringen så jag tog väl mer eller mindre en egen väg. Kände mig rätt pigg när jag stannade vid sjön.

Fliken vid sjön Gäsen några kilometer från Norberg där jag vände. Om någon har ambitioner att skapa en Fantasy-serie på svenska så föreslår jag att man lånar namnen från sjöarna runt Norberg. Tyvärr dock en genre jag är helt ointresserad av.

Här stannade jag för att bada ansikte och armar första gången, började bli varmt. Få saker är så effektiva för att kyla kroppen när man är ute och löper som att doppa ner armarna i kallt vatten, som en hund alltså! Vände tillbaka i god distansfart och tog 5 kilometer ganska lätt innan det blev fikapaus med bullar och dryck med kolsyra och socker. Fortsatte efter knappa 3 timmar lite trött och glad att jag löpte förbi rätt många små skogssjöar där jag kunde bada lite lätt. Problemet var dock att ytvattnet redan hade blivit riktigt varmt. Trevligt då att hitta en liten bäck med kallt smältvatten!

Gåsmyrberget på väg hem. Lite känsla av norrlandsterräng.

Efter Gåsmyrberget är det ganska lätt tillbaka så det gjorde inte så mycket att jag var både trött i benen och törstig. Tillbaka efter några extrarundor, 4 mil och 4.35h. Svalkade av mig i en bäck. Hoppas ni är många som har chansen att göra liknande träningspass!

//Stefan

Femte lördagen i Klackberg

Jag är osäker om jag är det mest spännande som drabbar Klackberg varje lördag men det tycks inte hända jättemycket vid nuvarande årstid. Att jag är där förklaras dels med en generös förekomst av motlut och att jag tycks jobba varje lördag, och vad gör man oftast efter jobbet en lördag? Sen är ju Klackberg budgetalternativet oxå...

Det är faktiskt väldigt kul att springa där också!

Idag gick jag årets första skidgångspass och avslutade till och med löpningen med lite skate på hjul. Turligt nog var jag inte medveten om dagens temperatur när jag startade, men jag var tillräckligt trött redan efter jobbet för att glömma återhämtningsdrycken jag blandat i ordning, lagom kul efter fyra timmar i hettan. Skidgången gick hyfsat och när intervallerna var klara sprang jag iväg till Blå Grottan för att kyla av mig lite, funkade sådär.

Nu får vi sen om dom här fem passen ger nån fart till Sundsvall Trail, i alla fall ska jag väl ta mig igenom dom 49 kilometerna.

//Stefan

Löptur

Så är jag tillbaka i någon slags medioker träning. En timme löpning på blöta isiga vägar, vintern går inte direkt segrande ur striden. Om man ska se positivt på saker och ting, vilket kan vara meningsfullt ibland, så tycks mina ben ha ett bättre löpsteg i sig numera, det är ändå skönt. Däremot skulle jag inte vilja kalla mig så där jättefrisk, men det kommer väl. Kanske tävlingsformen också, december och januari har blivit mindre bra ur tävlingsperspektiv liksom bristen på dom övriga hårda passen, men det kommer väl också.

Icebug Anima. Överlägset bästa skor med dubbar i, har aldrig halkat med dom. Köpte dom mest för skidgång i leriga backar men där har jag terrängskor jag skruvat dubb i själv nu. Anima är ganska bred och kanske lite tung och klumpig men helt okej träningssko, tar mest fram dom när det är isigt samt vissa skidgångspass trots allt.

//Stefan

Fjällöpning

Långpass löpning. I onsdags på fjället ovan Lofsdalen. Drygt fyra timmar i väldigt fint väder, soligt så det var riktigt varmt trots några få plusgrader. Inte så stort högfjäll här men fullt tillräckligt.

Igår pressade Ronny och jag klassiska intervaller med den kraft vi hade kvar, bra pass. Vi åkte upp till en backe som ligger en bit mot Idre, nere i Lofsdalen var det typ 10 minus! Idag fick jag sällskap på en långpass där målet var att plocka toppar ovanför Tännäs. Jag fick 5.50h effektiv tid på klockan, inte så hög intensitet men ett av årets finaste pass.

//Stefan

Klackberg

Det har blivit lite träning nu under den första halvan av juli. När man inte har tid eller råd att åka iväg allt för långt så får man göra det bästa av vad som finns hemma. I Klackberg, Norberg, har jag inte tränat så få pass under min skidkarriär. Den första orsaken till att jag var där är konstsnön som man var väldigt bra på under 90-talet. Vill minnas att vi var upp med Västerfärnebo AIK och körde någon tävling, kanske en Västmanlands Cup, en kväll och jag tyckte backarna var väldigt stora. Vi åkte runt på stadion bara...

Som junior tränade jag där varje vinter och det var ju inte direkt snörika vintrar mellan 95 och 97. Backarna var väl lite mindre då men den stora backen på 5-kilometerselljusspåret var inte att leka med. Den räckte ju till och med för Jaktstarts-SM 99, även om landslagsåkarna klagade på att den var för lätt. Vill även minnas att vi körde en Salomon Cup I Klackberg 96, kanske, möjligtvis med dom första sprinttävlingarna på juniorsidan också. Någon borde faktiskt ha lärt mig tycka om motlut mycket tidigare, att lära sig själv går inte alltid så snabbt!

Efter att Klackbergs konstsnöspår hade några dåliga år en bit in på 00-talet genomförs skidpassen här i trakterna oftare på andra ställen. Sen är ju ärligt talat backarna kring stadion nu ganska små, jämfört med Mördarbacken på Lugnet. Om jag tränar i skidspåren kring Norberg nu om vintrarna så är det oftare Engelbrektsspåret jag är i, när det finns snö vill säga. Det är verkligen fin gammaldags skidåkning där.

Men något jag mer än gärna fortfarande gör är att springa i Klackberg! Distanspass, intervaller och skidgång (även om backarna är lite korta). Den här veckan började jag med fyra timmar kuperad löpning i både slalombacken, Rutchen och runt elljusspåret och gruvhålen. Fokus låg på att verkligen löpa i backarna, jaga höjdmeter och göra det i ett lugnt tempo. Sprang faktiskt utan vätskebälte eller rygsäck, kom på att jag hade så nära till bilen så då kan man ju ta en runda på 30-40 minuter för att stanna till för en drickpaus. Blev ett bra pass och det tog inte heller lika hårt på benen som tidigare i år. Låren börjar väl vänja sig.

I onsdags blev det löpintervaller uppför. Dels min testrunda som startar i den stora backen på elljusspåret och består av att löpa 10 minuter och se hur långt jag kommer. Backen tar ungefär 5 minuter och sedan följer 5minuter småkuperat med avslutningen lite utför, sen har jag bara att jogga några minuter utför för att starta om. Det blev 3 sånna varv följt av 5 vändor uppför en brant med lite trappor avslutat med en slakmota. 45 minuter totalt blev det. Löpte väl hyfsat snabbt men tog inte ut allt för mycket, bra pass.

Mycket löpning har det blivit nu för att prestera bra på AXA Fjällmaraton om några veckor. Hoppas på lite bättre form nu igen när jag lugnar ner träningen.

Trappan på min korta intervallsträcka, ingången till Blå Grottan rakt fram. Kalkhaltig mark skapar en fin lövskog som för tankarna till sydligare breddgrader.

 

Blå Grottan, gammalt gruvhål med fint vatten.

Rutchen, bra att både löpa, hufsa samt gå i. 

Samma gamla slalombacke, inte så lång som sagt, så det blir några vändor.

//Stefan