torsdag 28 juni 2018

Att alltid avkräva kvinnor ansvar

Jenny Maria Nilsson skriver i Svd om Lena Anderssons tolkning av Svenska Akademins debacle kring den sk "kulturprofilen", Anderssons fokus på kvinnors ansvar för sina egna "signaler" och frånvaron av motsvarande krav på män. Kanske är ni inte jätteintresserade av Svenska Akademin eller den sociala ordningen inom finkulturen (jag är av det senare) men det är en bra spegel för att förstå könsstrukturer och makt i vårt samhälle.

Som bonus skriver Nilsson förutom tydligt också galet bra!

"Själv minns Kulturprofilen knappt något, polisens frågor förblir obesvarade i de flesta fall. Vid ett tillfälle säger han att han är en mild person och därför inte kan känna igen de handlingar som lastas honom. Så här skriver Andersson om omyndiga kvinnor: "Har man inte ansvar för sig själv men ändå ska vara fri, så är man en tyrann". Precis, och de orden tycks mig passa på Kulturprofilen."

//Stefan

lördag 23 juni 2018

Några långpass och Engelbrektsrull på gång.

Förra veckan tränade jag till och med några stakpass men fokus har varit på fjällmaraträning. Ett till pass Romme modell långt. Löpte en del uppför, gick en del med stavar. En del hårt, det mesta lugnt. Släppte väl på lite utför för att härda benen. Drygt 2000 höjdmeter klättring blev det. Det tog hårdare än jag trodde, fick vila 2 dagar efter det. Nöjd med det!

Tyvärr hade jag inte tid eller ork att ta mig till fjällen för löpträning där den här månaden. Tråkigt för motivationen samt för benen som gillar skonsam fjällöpning. Sen är det ju ofta enkelt att hitta höjdmeter i fjällen. Så jag fick hitta på något närmare istället.

Landsberget mellan Fagersta och Virsbo har jag cyklat till några gånger och eftersom Bruksleden går runt där finns det fina stigar att löpa på. Provade ett pass med fokus på långa intervaller där i förrgår. 120 höjdmeter och en rätt brant stig gav både bra och rolig träning. Benen var dock slitna från senaste Rommepasset men det gjorde inte så mycket, att det regnade hela passet var ju också rätt så skönt!

I går tog jag mig till Klackberg för ett för mig vanligt långpass. Löpte runt bland backarna i 3.50h. Var inte fokus på maximalt med höjdmeter utan det blev lite lättare löpning blandat med backarna. Kändes rätt bra. Klackberg är inte fjällen men absolut bra terräng för distanslöpning för en skidåkare.

Idag var jag tillbaka på Landsberget, siktade på över 4 mil och runt 5 timmar. Benen må ha varit slitna men det flöt på rätt bra ändå. Började med att jaga höjdmeter på berget innan jag gav mig ut på en längre runda på Bruksleden. Den var väl inte så tuff annat än när jag skulle upp på Landsberget igen men jäklar vilken fint stig det var i skogen! Skönt flyt i löpningen.

Jag fyllde på med mer energi under turen idag än jag brukar göra. Inte så att jag har något mot sportdryck och energikakor utan det använder jag frekvent men 5 timmar är mer än 3 eller 4 och man kan gå sig rätt tom. En "långpaus" på 10 minuter och några kortare hjälper. Men man mår inte riktigt bra av all snabb energi efteråt trots allt.

Avslutade passet med ytterligare vändor upp och ner Landsberget. Det var inte ett helt återhållsamt distanspass idag. Jag lät pulsen gå upp lite i motluten och efter 3 timmar blir den ju typ 10 slag högre på grund av sliten kropp ändå. Något kring 3500 kcal säger min V800. 45 kilometer och 5.25h blev det hela.

Nu finns uthålligheten och nästa vecka får det bli korta pass fram till Engelbrektsrullen. Hoppas på bra motstånd och många deltagare! Banan är rätt lättåkt men man lär bli trött ändå. Och sen har ni ju chansen att slå Ronny Wedin! Bara det vore ju värt en start!

Klapperstensfält finns lite överallt runt Landsberget. Distansträning har i vart fall fördelen att man hinner tänka, intervaller är inte direkt någon intellektuell verksamhet.
Norrlandsterräng
Rätt nöjd med utsikten efter 5 timmar också!
Mina kompisar på dom senaste 3 passen. Ett par Saucony Ride, okej på stigar när man vill ha lite mer dämpning än vad terrängskorna ger. Också ett försök att slita ut vägskorna.
//Stefan

lördag 16 juni 2018

Mosse

Jag har gjort 2 distanspass på mosse hittills i år, båda nu efter Sundsvall Trail. Båda med stavar i händerna och lufsande i ganska lugnt tempo. Det är skonsamt för kroppen, allsidig grundträning för konditionsidrottare och en väldigt lugn träningsmiljö. Inte blir man snabb på löpning av det, ej heller stakning. Men, träningsupplägg för en längdskidåkare är knepigt eller snarare kanske inte alls så knepigt egentligen. Vi kan träna en massa saker speciellt under barmarkssäsongen, mycket kan göra oss till bättre skidåkare under vintern. Mosslöpning är klart en av dom sakerna.

Och som ni vet, i Norrland löper man på myr. Men där är man lite hårdare också!
 
Kvällssol. Galet torrt även på mossarna i norra Västmanland/södra Dalarna i år, inte konstigt att det brinner överallt.
//Stefan

torsdag 14 juni 2018

Romme första gången i år

I söndags blev det första turen för året till Rommes backar. Lite osäker var jag på benen (knäna) efter Sundsvall Trail och hade egentligen inte tänkt ta att långpass redan, men man får ju passa på när det finns tid. Dessutom behöver jag höjdmeter både uppför och utför till framtida fjällmaror.

Jag vet inte hur det är med er men jag blir i alla fall motiverad av långa backar. Och dom är nödvändiga att träna i om man ska tävla i dom. Om jag var osäker på benen för att ta ett långpass så var jag än mer tveksam till intervaller men väl på plats funkade det också.

Upplägget blev så att jag startade med 2 vändor upp lugnt, gick det mesta med stavar för att spara på benen. Under resten av passet tog jag varannan hårt/lugnt drag. 2 drag 70/20 hufs på grusvägarna från var sida av berget samt ett drag skidgång på 10 minuter i en av dom brantare backarn fick avsluta det hela.

Kanske gick det lite saktare än vanligt men värmen gjorde sitt och så vill jag ju sällan köra helt slut på mig. Nöjd med 1500 höjdmeter både uppför och utför!

Utsikt från första toppen i Romme. Skön känsla med långa backar!
Efter en tur till Falun, lite vila och för första gången upplevelse av regn så gav jag mig på Skiergen! Lite overkill men man får ju passa på, dessutom tycker jag stakmaskinen är kul. Körde ganska lång uppvärmning och nedvärmning och rätt hårt för att få lite vana med rörelsen. Intervallerna blev i form av 500m/60sek på max motstånd. Bra dag.

//Stefan

söndag 10 juni 2018

Ingen kvinnlig idrottare på topp 100

Lite kort om den manliga dominansen. CNBC skriver om Forbes årliga lista över dom bäst betalda idrottarna. När Serena Williams varit borta från tennisen är den ingen kvinna där. Sorgligt men sant. Sannolikt ser en liknande uppskattning i Sverige bättre ut. Man kan ju ändå konstatera att den internationella sportmarknaden missgynnar/hatar kvinnor lite lätt. Min blygsamma gissning är att problemet ligger mer hos män än kvinnor.

//Stefan

fredag 1 juni 2018

Sundsvall Trail på gång

Nu på söndag! Inte den långa i år, den förstörde benen lite väl mycket förra året. En ordentlig löpmånad och runt 30 löptimmar räcker inte riktigt för mig att anta ett sådant lopp. Istället blir det 25 kilometer fast med banläggare Holmberg i farten lär det väl ta en 3 timmar ändå, mer lagom alltså. Siktar på att få en bra genomkörare inför sommarens fjällmara(or?) någonstans.

Fast självklart skulle jag vilja löpa 52 kilometer, vem vill inte det! Dessutom riktigt fin terräng och nästan bara stig/obanat i storkuperad terräng. Förmodligen den finaste tävlingsbana jag löpt var det förra året. Blir säkert minst lika fint nu.

Däremot tävlade jag i Brandlöpet här hemma för snart 2 veckor sedan. 12 kilometer terräng där jag var lite besviken att andelen grusväg vida översteg andelen stig. Lite besviken på benen också men dom brukar vara trötta av löpbelastningen så här i början av barmarkssäsongen så inget konstigt. Fick ett okej träningspass och skönt att vara igång med tävlandet samt att ha det med sig till Sundsvall på söndag. Blir kul, och det lär knappast gå att klaga på för oteknisk terräng!

//Stefan