Du har rätt till dina egna åsikter men du har inte rätt till din egen sociologi!
fredag 30 augusti 2013
torsdag 29 augusti 2013
Alliansloppet 2013
På plats i Trollhättan dagen före tävlingen åkte jag igenom banan med min för helgen rese- och skidkamrat Ronny Wedin. Bra bana sedan den blivit avkortad, tuffare och bredare. Självklart gjorde vi rulltester av en massa skidor (som jag dessvärre inte trimmat något, måste ta det på allvar). Det var verkligen trevligt att glida runt i solen och uppmärksamheten från lokalbefolkningen. Kvällen avslutades med att titta på backsprinten med några (som alltid) trevliga Rexare och prata med en rosa flicka och en trevlig norrman.
Under en lång väntan på start så började alla dom uppländska åkarna dyka upp. Vår stjärna Janne Mattsson (som tydligen legat lågt med rullskidåkningen) och Långloppsräven Jonas Henningsson var bara några av dom. Med hjälp av stötteapparaten (dvs Per Ohlström från världens trevligaste skidklubb) gjordes planer för drickalangning och reservstavar upp.
Jag ställde mig sist i andra led förvissad om att det är bra med plats uppför startbacken, dessutom så stod damerna i led tre och det borde vara lagom marschfart. Öppnade ganska lugnt stakandes uppför, bra tryck i stakningen men trötta ben var det första intrycket. Väl på toppen hade jag lite kraft kvar och bombade på utför för att ligga i rätt grupp, dvs med Sandra, Annika och Ida.
Varför så modest ambition tänker ni? Gick inte så bra förra året, nertränad plus att jag inte är så mycket bättre. Sen är det ju det här med skidorna. Viktigt med positivt tänkande va? Det funkade i alla fall riktigt bra. Fint tryck i stakningen och kunde lätt flyta med. Tänkte gå ikapp gruppen 20-30 sekunder framför men då vi hade 6 kilometer småkuperad motvind så beslutade jag mig för att spara på krafterna. När vi vände tillbaka mot Trollhättan så tog vi först en lite seg slakmota för att sedan åka lätt utför några kilometer, tror att jag jobbade lite för hårt här, men det var roligt. In mot varvningen är det lite småtrixigt och i en stor grupp åkare så tappade jag position när jag ville spara kraft.
Lite seg var jag i backen efter varvning men nog borde jag ha åkt ifatt utför. Så skedde inte och efter lite ensamåkning och sedan med bra draghjälp så var jag runt 20 sekunder efter innan det igen började gå utför ner mot Trollhättan och varvning. Märkte att jag inte kunde rulla ifatt dom själv men försökte hålla så hög fart jag kunde in till varvningen.
Uppför backen ut på det tredje och sista varvet så var det inte så mycket kraft kvar. Stakade själv i motvinden tills jag fick sällskap av en juniorklunga och inte gick det fort heller. Dock bättre när vi vände bort från motvinden och resan till mål blev ganska behaglig och snabb. Rullade i mål med hög puls och en viss besvikelse. Bra träning då och ett plus till den snälla tjejen som påpekade att mina skidor nog inte rullade så bra. Som om prestationen var viktig mitt i sommaren?
//Stefan
Under en lång väntan på start så började alla dom uppländska åkarna dyka upp. Vår stjärna Janne Mattsson (som tydligen legat lågt med rullskidåkningen) och Långloppsräven Jonas Henningsson var bara några av dom. Med hjälp av stötteapparaten (dvs Per Ohlström från världens trevligaste skidklubb) gjordes planer för drickalangning och reservstavar upp.
Jag ställde mig sist i andra led förvissad om att det är bra med plats uppför startbacken, dessutom så stod damerna i led tre och det borde vara lagom marschfart. Öppnade ganska lugnt stakandes uppför, bra tryck i stakningen men trötta ben var det första intrycket. Väl på toppen hade jag lite kraft kvar och bombade på utför för att ligga i rätt grupp, dvs med Sandra, Annika och Ida.
Varför så modest ambition tänker ni? Gick inte så bra förra året, nertränad plus att jag inte är så mycket bättre. Sen är det ju det här med skidorna. Viktigt med positivt tänkande va? Det funkade i alla fall riktigt bra. Fint tryck i stakningen och kunde lätt flyta med. Tänkte gå ikapp gruppen 20-30 sekunder framför men då vi hade 6 kilometer småkuperad motvind så beslutade jag mig för att spara på krafterna. När vi vände tillbaka mot Trollhättan så tog vi först en lite seg slakmota för att sedan åka lätt utför några kilometer, tror att jag jobbade lite för hårt här, men det var roligt. In mot varvningen är det lite småtrixigt och i en stor grupp åkare så tappade jag position när jag ville spara kraft.
Lite seg var jag i backen efter varvning men nog borde jag ha åkt ifatt utför. Så skedde inte och efter lite ensamåkning och sedan med bra draghjälp så var jag runt 20 sekunder efter innan det igen började gå utför ner mot Trollhättan och varvning. Märkte att jag inte kunde rulla ifatt dom själv men försökte hålla så hög fart jag kunde in till varvningen.
Uppför backen ut på det tredje och sista varvet så var det inte så mycket kraft kvar. Stakade själv i motvinden tills jag fick sällskap av en juniorklunga och inte gick det fort heller. Dock bättre när vi vände bort från motvinden och resan till mål blev ganska behaglig och snabb. Rullade i mål med hög puls och en viss besvikelse. Bra träning då och ett plus till den snälla tjejen som påpekade att mina skidor nog inte rullade så bra. Som om prestationen var viktig mitt i sommaren?
//Stefan
tisdag 27 augusti 2013
Jagade höjdmeter löpandes med och utan stavar
Lite svårt här hemma i norra Västmanland men dom nedlagda alpinbackarna i Högbyn utanför Fagersta hjälper. Tröskelintensitet var planen samt att som vanligt på sommaren samla många minuter i den zonen. Kroppen börjar bli ganska utvilad sedan Alliansloppet (mer om det senare) men inte var tröskeln sådär jättehög idag.
Startade med elghufs (med vanliga klassiska stavar som man hänger ganska mycket på) i form av 4 minuters intervaller. En lagom brant grusväg rekommenderas.
Fortsatte men 6 minuter löpning uppför längsta backen, dock inte så brant förrän på slutet. Ganska segt i branten och det tog tid att få upp pulsen. Plus för att man får träna på utförslöpningen också.
Avslutade med mera elghufs, nu 60/30 intervaller. Lättare att få upp pulsen på slutet trots väldigt slitna armar.
Ska nog åka hit någon gång mera i höst när man saknar fjällen. Elghufs med långa stavar i en slakmota är underskattat. Som sagt, såhär ser ett vanligt sommarintervallpass ut, inte för hårt men lite längre så man inte behöver köra intervaller varje dag. Fortsatte förbi dom enda vildväxande björnbären jag vet om och skördade lite, bra. Avslutade dagen med styrka, bra.
//Stefan
Startade med elghufs (med vanliga klassiska stavar som man hänger ganska mycket på) i form av 4 minuters intervaller. En lagom brant grusväg rekommenderas.
Fortsatte men 6 minuter löpning uppför längsta backen, dock inte så brant förrän på slutet. Ganska segt i branten och det tog tid att få upp pulsen. Plus för att man får träna på utförslöpningen också.
Avslutade med mera elghufs, nu 60/30 intervaller. Lättare att få upp pulsen på slutet trots väldigt slitna armar.
Ska nog åka hit någon gång mera i höst när man saknar fjällen. Elghufs med långa stavar i en slakmota är underskattat. Som sagt, såhär ser ett vanligt sommarintervallpass ut, inte för hårt men lite längre så man inte behöver köra intervaller varje dag. Fortsatte förbi dom enda vildväxande björnbären jag vet om och skördade lite, bra. Avslutade dagen med styrka, bra.
//Stefan
onsdag 21 augusti 2013
Staten Och Kapitalet TRBNGR version
Laddar för Alliansloppet med banintervaller (stumma ben) och att meka med rullskihjul (sjukt tråkigt). Däremot Turbonegro, det är laddning det!
Turbojugend ûber alles!
//Stefan
lördag 17 augusti 2013
Lite sovjetiskt va? Eller 1984 revisited
En politisk protest på idrottens arena är förbjuden. Vi bestämmer vad som är politik. Alla som på idrottens arena uttrycker en missaktning mot något i samhället är politiska. Alltså är alla protester förbjudna.
Detta tycks vara bla IAAF:s och IOK:s ståndpunkt. När IAAF "ber" Emma Green Tregaro att inte måla sina naglar i regnbågens färger så väljer IAAF att stödja en människorättsvidrig lagstiftning i dagen Ryssland, det om något är politik. Valet står inte mellan politik eller ej politik, valet står mellan bra eller dålig politik. IAAF valde dåligt, Green Tregaro bra.
Och jag måste börja måla naglarna igen...
//Stefan
Detta tycks vara bla IAAF:s och IOK:s ståndpunkt. När IAAF "ber" Emma Green Tregaro att inte måla sina naglar i regnbågens färger så väljer IAAF att stödja en människorättsvidrig lagstiftning i dagen Ryssland, det om något är politik. Valet står inte mellan politik eller ej politik, valet står mellan bra eller dålig politik. IAAF valde dåligt, Green Tregaro bra.
Och jag måste börja måla naglarna igen...
//Stefan
fredag 16 augusti 2013
Prideglasögon!
När jag hade stakat upp till toppen av fjället i Sälen så säger plötsligt en äldre man med 08-dialekt. -Du har sådana där Prideglasögon på dig! Jag (något trött): -Va?! 08:a: -Ja dom går ju i regnbågens färger (han syftade på glaset). Jag: -Ja, jovisst. Rullar ner.
Jag medger att den politiska arenan som Moa och Emma agerar på är av större betydelse och deras handlingar värda all respekt. Det känns ändå skönt att man får vara ett föredöme och att allmänheten utgår från att längdskidåkare besitter ett slags grundläggande humanistiskt sunt förnuft. Och med tanke på vad svenska landslagsåkare uttalat i media så befinner jag mig i gott sällskap. Och ni som åker till Sotji, nu vet ni ju i alla fall vilken färgskiftning ni ska ha på glasögonen!
//Stefan
Jag medger att den politiska arenan som Moa och Emma agerar på är av större betydelse och deras handlingar värda all respekt. Det känns ändå skönt att man får vara ett föredöme och att allmänheten utgår från att längdskidåkare besitter ett slags grundläggande humanistiskt sunt förnuft. Och med tanke på vad svenska landslagsåkare uttalat i media så befinner jag mig i gott sällskap. Och ni som åker till Sotji, nu vet ni ju i alla fall vilken färgskiftning ni ska ha på glasögonen!
//Stefan
onsdag 14 augusti 2013
Happy?
Från mig till er alla: Misery Loves Co! Ett av de intressantare inslagen på den svenska metalscenen under 90-talet.
//Stefan
tisdag 13 augusti 2013
Standardpass stakintervaller
Sedan jag började tävla på rullskidor i klassisk (stakning) stil för en sex år sedan så har ett av mina standardpass för att utveckla stakkapaciteten i flack terräng sett ut som det jag genomförde idag. Kort uppvärmning för att inte bränna för mycket energi och sedan 20st 2-minuters intervaller med halva tiden vila. Poängen är att ligga på nästan max under varje intervall.
Den flacka terrängen och att passen ofta går på tävlingshjul eller 2:or (tillsammans med en relativt kort intervall) gör att pulsen kanske inte blir sådär jättehög. Således är inte maxkapaciteten för hjärta/lungor som är i fokus utan mera att musklerna ska prestera maximalt i snabb, lätt stakning (ganska likt banlöpning). Nog så svårt, men när man väl kör en tävling så är ofta pulsen 10 slag högre vid flack stakning och då behöver musklerna vara vana vid den typen av arbete.
Efter 40 minuter effektiv tid så var armarna ganska sega, som sig bör. Ska du bli bra på sprint eller traditionella distanser kanske ett kortare pass är att föredra men som långloppsåkare känns det perfekt. Att dagen pass var ett av de bästa på länge stärker ju den känslan och det kan nog behövas inför årets Allianslopp. Stakning i motlut är dock fortsatt en större utmaning både fysiskt och intellektuellt.
//Stefan
Den flacka terrängen och att passen ofta går på tävlingshjul eller 2:or (tillsammans med en relativt kort intervall) gör att pulsen kanske inte blir sådär jättehög. Således är inte maxkapaciteten för hjärta/lungor som är i fokus utan mera att musklerna ska prestera maximalt i snabb, lätt stakning (ganska likt banlöpning). Nog så svårt, men när man väl kör en tävling så är ofta pulsen 10 slag högre vid flack stakning och då behöver musklerna vara vana vid den typen av arbete.
Efter 40 minuter effektiv tid så var armarna ganska sega, som sig bör. Ska du bli bra på sprint eller traditionella distanser kanske ett kortare pass är att föredra men som långloppsåkare känns det perfekt. Att dagen pass var ett av de bästa på länge stärker ju den känslan och det kan nog behövas inför årets Allianslopp. Stakning i motlut är dock fortsatt en större utmaning både fysiskt och intellektuellt.
//Stefan
fredag 9 augusti 2013
9 mil stakning...
...Som avslutning på träningslägret. Startade i Transtrand och stakade ner till Mora för att avsluta på rullskidbanan i Hemus. Hade väl egentligen lite för bra tryck i åkningen men med normalrull på hjulen så får man ju lite fartkänsla. 5 timmar tog turen och jag var knappt trött efteråt, mest hungrig. Det enda som fattades var väl ett gäng A2-gubbar att knäcka, men man kan ju inte få allt?
Stakningen fortsätter snart med ett par rosa skidor men först måste kroppen få återhämta sig från dom senaste 35 timmarna träning...
//Stefan
Stakningen fortsätter snart med ett par rosa skidor men först måste kroppen få återhämta sig från dom senaste 35 timmarna träning...
//Stefan
måndag 5 augusti 2013
Träning Sälen
Fjäll igen. Långloppspass med Niclas idag. 1.35h A2 stakning (djävligt segt) + 56 minuter A3 stakning, gamla vägen upp till Lindvallen och upp på högfjällets asfaltsstig. Bättre på A3 delen men helt tömd på slutet.
Skatade på tävlingsrull från älven upp till högfjället o bort till Tandådalen. Svinkul tog backen på raketen och hängde mycket på armarna.
//Stefan
Skatade på tävlingsrull från älven upp till högfjället o bort till Tandådalen. Svinkul tog backen på raketen och hängde mycket på armarna.
//Stefan
lördag 3 augusti 2013
Eftersom...
Kärleken är ironisk då den ger en känsla av oändlighet som står i stark kontrast till hur flyktig den ofta är...
Kom igen nu! Hem och färga håret svart och pandasminka er!
//Stefan
Broder Daniel No Time For Us
Kom igen nu! Hem och färga håret svart och pandasminka er!
//Stefan
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)