Jag fick en kort stund över så jag slog på Vinterstudion och passande var det ett reportage om att landslaget nu har en kvinna som tränare vid sidan av det överrpresenterade könet (penisarme som Johanna Frändén benämner det). Att Annika Zell (som jag inte alls har koll på hur hon tänker kring dom här frågorna) tycker att det är irriterande att få frågan hur det är att vara "kvinnlig tränare" är högst förståligt.
Frågan i sig tenderar ju att leda till tankar att hon är där som tränare pga att hon är kvinna, vilket i och för sig kan vara en kunskapskvalitet att ta vara på men är knappast orsaken att hon är anställd nu. Det är ju bara att notera könet på dom andra tränarna och se hur det har varit historiskt så är den uppenbara slutsatsen av Svenska Skidförbundet tillämpar ett anställningsförfarande som kvoterar in män.
Således, även om Zells reflektioner torde vara intressanta borde medias frågeställning, till dom högre hönsen (eller i detta fall tuppar) på förbundet vara "varför man kvoterar in män på tränarposter"?
Med detta skrivet så finns det några grundläggande saker i frågan att åter påpeka! Två saker!
Det är för det första av demokratiska skäl vår idrottsrörelse måste se till att, bland annat, ingen könsmässig diskriminering förekommer. Du ska inte ha svårare att nå en position eller vara verksam inom en idrott på grund av ditt kön. Det gäller även positionen som landslagstränare inom skidor. Precis som Ojala var inne på i sändningen så rör det här allt från anställningsprocessen till utformningen av yrket.
För det andra handlar det om kompetens. Eftersom det alltid vid en viss tidpunkt inte är så många personer som det handlar om så är det lätt att hitta ursäkter (till få kvinnor som tränare) så här gäller det att se generella mönster. Vi kan anta att om skidförbundet bara anställer män så missas kompetenta kvinnor. Vi kan också anta att eftersom det betyder och ger generellt olika erfarenheter att vara kvinna/man, flicka/pojke i vårat samhälle så missas erfarenheter som kvinnor i större utsträckning har. I tillägg skapar en snedvriden könsfördelning ett budskap både utåt och innåt att kvinnor inte är viktiga, det reproducerar en manlig överordning.
Annika Zell då, kommer hon att göra skillnad? Jag vet faktikt inte. Förutom att hon verkar vara en kompetent tränare och ha en human människosyn så är det inte så att en kvinna räcker för att förbättra systemet. Jag hoppas hon kan tillåta sig vara en förebild, både för kvinnor och män. Men det är inte så lätt att förändra innifrån, senast någon gjode det slutade det ju med trakasserier mot Rydqvist från ledningens sida.
//Stefan
