Efter Axa Skimaraton så trände jag några dagar med Hugo i Grönklitt och intervallerna på tisdagen och onsdagen sänkte kroppen rejält, även om det var bra klös i skidåkningen. När jag i lördags stakade några varv på konstsnön i Avesta kändes det som kroppen var på väg att bli förkyld. Löppasset igår var lite mera positivt och i morse kändes kroppen okej om än trött. Tidig färd mot Grönklitt blev det.
Tyvärr tog vallning och skidtester tid och den lilla uppvärmning jag hann med kändes inte bra. Tre minuter före start tog jag i alla fall på mig skidorna och stavarna och var klar. Stakning på blanka skidor som vanligt och ut från stadion på konstsnöspåret kändes det bra. Låg sist i tätklungan och backen var inte allt för jobbig, inga problem med utgångsfarten således. Efter ytterligare några kilometer på vägarna så hade jag dock inte längre följa och med en trött kropp beslutade jag att inte köra fullständigt slut på mig. Snart var en stor grupp ikapp med bland annat Ronny, Ronnie och teamkamrat Niclas. Tog det lugnt resten av det första varvet, starten hade tagit ganska hårt.
Ett andra tiokilometersvarv följde där jag inte var speciellt aktiv utan försökte vila mig lite då det gick. Ut på det tredje varvet var vi några som kom loss på konstsnöspårets slakmota och mer lite mera tryck på platten så kanske vi hade hållit undan. Tyvärr var min rygg ganska trött och armarna inte sådär jättepigga. Vi höll bra tryck ändå och jag kände mig bättre i saxbacken in på konstsnöspåret. Bestämde mig för att köra lite hårdare på sista varvet.
Att trycka på ut på sista varvet var lättare tänkt än gjort, riktigt löst uppför i konstsnön vilket effektivt bromsade farten. Vi blev väl dock halva gruppen kvar och ute på vägarna så gick jag så hårt jag kunde. Bra fart runt Stormon och på väg mot branten in på konstsnöspåret. Kände mig ganska säker på avslutningen då skidorna glidit väldigt bra just på konstsnön. Uppför backen springer Ronny W ifrån mig och Ronnie L. Tyvärr blir det lite trångt när jag ska saxa och Ronnie Löf stakar i det andra spåret. Jag har inte trampat sönder många stavar (om än någon?) på tävlingar men nu blev Ronnies vänstra stav lite väl kort. Ursäktar mig och försöker jobba ikapp Ronny W som har en tio sekunder på toppen.
Bra glid och hyfsat tryck i stakningen tar mig ikapp och när vi svänger in på upploppet är jag tätt i rygg. Stakar förbi och det känns ganska lätt när kroppen inte har gått helt tom under loppet.
Det blev väl ett ganska bra lopp efter förutsättningarna. Farten finns ju där till en början. En seg kropp som ändå orkade ganska bra. Ett annat upplägg på loppet och en positiv avslutning. Gäller bara att vara lite piggare så löser det sig nog, det var ju inte så långt upp till en betydligt bättre placering. Annars så blev jag mest imponerad av Pontus N som gjorde sitt livs lopp idag, självklart på blanka skidor. Min teamkamrat Niclas är också tillbaka i tävlingsduglig form. Långloppandet fortsätter förmodligen med Intersportloppet om två veckor. Tills dess vila och sedan lite träning. Som ofta ett stort tack till världens bästa serviceperson efter banan, Emelie.
Resultat hittar ni här.
//Stefan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar