I kväll var jag i Garpenberg i södra Dalarna eftersom Rembos Niclas Johansson ordnat intervallträning där. 6 gånger 10-11 minuter stakning utom drag 4 och 6 där jag körde stakning med frånskjut. Ganska sliten efter tävlingen i söndags men jag höll en acceptabel pulsnivå och fick 1.04h i A3 zon. En jättefin backe som i princip går att diagonala hela vägen (med tröga hjul).
Cykelintervallerna igår, 30st 60/30, gick mycket bra. Förmodligen en konsekvens av att jag inte cyklar så mycket längre och att jag har cyklat mycket tidigare under barmarkssäsongen. Men vad mycket syra man får när man har bra tryck i benen, och armarna som var helt skakiga efteråt.
I lördags så sprang jag 8 kilometer i Sätrabrunn och vann ganska lätt. Vaderna var helt döda sen halvmaran helgen innan så jag siktade helt enkelt här också på en acceptabel A3 intensitet och fick bra träning.
Så höjdpunkten, Värmdörullen i söndags. 4 mil igen, bra 3 mil är för kort. Bra och, tror jag, ett ganska stort startfält. Niclas E cyklade med som maskot och gav nyttig info om hur det såg ut bakom oss i täten. För i täten låg jag efter att jag allt för många år varit i dålig form på Värmdörullen, kanske hade materialet en betydelse. Vi startade nere vid vattnet och den ganska stora backen gick riktigt lätt i år. Väl inne på banan försökte jag bara ligga med i den stora klungan. Det blev ganska hårt körning i dom små motluten som finns och vid första varvningen (tror jag) sprack klungan upp och vi var ca 6 kvar i täten. Detta följdes av ganska hårt fart bortåt för att gå lite saktare hem mot sista varvningen i motvinden. Sista varvet bjöd på ganska hård fart eller riktigt hård så fort ett motlut kom i sikte. På så sätt blev det ett ganska speciellt lopp, hård distans med sprinter så att säga. Spurten, som tyvärr blev 1 kilometer lång, vanns ganska lätt av Moras Adam Johansson. För min egen del så var benen fulla av syra som gjorde det nödvändiga hoppandet lite tungt så det blev inte mycket till spurt utom dom sista 100 meterna.
Nöjd med träningen (och tävlingen) och i fas med stakningen. Segerherren frågade efter tävlingen om jag inte hade studerat på Mora Folkhögskola, jag dementerade kraftfullt.
Nu blir det nog tyvärr inga flera rullskidtävlingar i år men då kan jag ju fortsätta staka i Garpenberg så kommer Kläppenvägen vatt bli enkel i vinter.
//Stefan...
...som lyssnar på Suicidal Tendencis.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar