Stakträning

Helg utan långlopp. Lite planerat men hade gärna kört något när Moraloppet försvann men det fick bli en hel del träning istället. Som vanligt, numera, onsdagsintervaller. Körde med fäste (klister) för att få jobba mer med benen. Bra träning och dåligt glid blev resultatet!

Fortsatte i torsdags med nästan tre timmar stakning efter jobbet, gick lite lättare när det frös på kvällen. Blir ganska tufft med saxbacken på varje varv, och om man inte ska tävla så får man ju passa på! Så blev det vilodag och sådant deprimerande jävla väder så jag var tvungen att styrketräna lite...

Försökte mig på skateintervaller efter jobbet igår, på spår som frös och inte direkt var lättåkta. Vad gör man inte?

Så till veckans höjdpunkt idag. Mötte upp Nicklas och Fredrik som anlänt från Strägnäs och värmde upp i en halvtimme. Sedan det roliga, 3x20min tröskelstakning. Två varv plus första backen på varje intervall så nio gånger i branten, det tog fint på mina lite redan trötta muskler! Kanske lite väl tufft under tävlingssäsong men det blir väl lugnare dom närmaste veckorna. Nu hoppas jag på ett långlopp på söndag.

//Stefan

Something is rotten in the state of Sweden

Det här att extremhögern, från SD till nazister, samlas till en gemensam demonstration i Stockholm och sedan försöker ta över gatorna med våld måste väl ändå ge lite tyska 30-tals vibbar? Och dagen före var det tydligen en gruppering som uppmanade att misshandla ensamkommande flyktingbarn! Ska vi gissa att alla barn som inte hade blont hår och blåa ögon låg i riskzonen?

Det är nästan som att dom har blivit uppmuntrade av samhällsutvecklingen, att varje problem kan sägas ha sin grund i flyktingar och tydligen drog någon slutsatsen att barnen var det största problemet. Försök att ta in det! Deras lösning blev att försöka misshandla barn!

Samtidigt längs Medelhavets stränder...

...Barn dör

//Stefan

Onsdagsintervaller

Den vanliga gruppen på konstsnöspåret ikväll. Dom flesta stakade, jag hade fäste igen. Mest för att få lite annan belastning. Körde väl hårt men lite kontrollerat. Benen funkade hyfsat men inte så där jätterappa. Hängde med okej i stakningen trots klister under skidorna. 3x9 minuter plus 5x2 minuter blev det.

Värdefull träning och kul att vi ha lite tryck i Avesta också! Nu får vi se om det blir nån tävling i helgen.

//Stefan

DM och Hornbergsloppet 2016

Det blev en hård helg. Började med att åka till Tierp för 10 kilometer skate, till lika DM för Uppland. Efter en allt för hård arbetsdag under fredagen var jag ganska trött i kroppen redan före loppet och självklart borde jag inte ha åkt iväg med dessa förutsättningar. Hoppades ändå att tävlingen skulle ge bra träningseffekt.

Åkte runt två varv där det första gick ganska bra och det andra var riktigt segt. Lyckades hålla hyfsat fokus och tog mig runt i extremt mjuka spår där det omöjligt gick att hålla något vettigt tryck med 82 kilo. Så det blev väl okej efter förutsättningarna, tyvärr missade jag DM-guldet med några sekunder. Tack till Tierps IF som också gjorde ett bra jobb utifrån förutsättningarna.

Resultat hittar ni här.

I söndags var jag piggare. Förutsättningarna inbegrep lösa spår i Årsunda också, så stora trugor på. Pontus gjorde en helt galen start uppför första backen och jag tror inte det var någon annan än han själv som tyckte det var kul. Snart blev vi ett gäng på 7-8 åkare som drog ifrån lite hela tiden och jag var ganska pigg och hade bra skidor. När vi svängt av från torvmossen efter halva första varvet så var det nysnö i båda spåren och farten sjönk. Efter någon kilometer började åkare bakifrån ansluta. Tyvärr låg jag lite långt bak när vi fick en bit enkelspår och en åkare strax framför inte orkade följa. Och tyvärr kom jag inte om förrän Mathias, Pontus, Håkan och Axel hade en lucka på 15 sekunder. Gick max i en dryg kilometer och var ifatt!

Massor av syra i kroppen så klart, hoppades att ingen skulle rycka på ett tag. Det höll i några kilometer till Pontus tryckte till i en backe på åsen, jag orkade helt enkelt inte följa. Jagade 30 sekunder bakom vid varvning. Bestämde mig att köra så hårt jag orkade. Tappade till en minut när vi kom ut på torvmossen, tog in lite ute på mossen. Sen kom sista milen och farten skruvades upp i täten så där försvann det nån minut till.

Sista milen bjöd på riktigt tungt före i fram för allt motluten där spåren var helt sönderkörda så det var bara att ligga på max för att ta sig uppför. Avslutade ganska bra, åkte i mål 4.30 minuter efter Axel. Skönt att kroppen äntligen funkar som den ska. Synd att jag tappade och fick jaga på första varvet, det hade blivit ett bättre resultat utan det. Nöjd att jag kunde dunka på i 25 kilometer själv. Hoppas formen håller i sig.

Resultat hittar ni här.

//Stefan

Inställt i Mora och träning i Grönklitt

Jag åkte upp till Grönklitt i fredags för att hålla i diverse träningspass samt materialutbildning. Funkade fint i ett lagom kallt väder med 15 minusgrader. I lördags var det så tänkt att Moraloppet skulle gå på Halvvasabanan. Anlände dit med Ronny knappt två timmar före start, 26 minus visade bilen. En snabb tur till nummerlappsutdelningen och vi fick veta att tävlingen var inställd. Det var ännu kallare ner mot Mora och dom delar av banan som hade runt 20 minusgrader var ju inte direkt varma heller.

Det var väl ett bra beslut även om man lagt mycket tid och kraft i förberedelser och även om jag brukar åka bra i kyla. Så istället fick det bli sju gånger stakning i Pumphusbacken i Grönklitt. Det var ganska kallt där också så jag tog det lite försiktigt. Trött blev jag i alla fall! Ser det som värdefullt att få till några pass med motlutsstakning under tävlingssäsongen också, blir lätt att man missar det på grund av brist på långa backar med skidspår i. En timme i A3 blev det. Trött efter detta var jag, det tar på krafterna med en inställd tävling också. Eftersom jag numera är gammal och klok så blev det inget andra pass, skönt så.

Efter skidlektioner på söndag förmiddag så var det dags för mera hård stakning. Fick sällskap av Maria för 3x20 minuter på vägarna, både platt, uppför och utför den här gången. Efter en obefintlig uppvärmning på knappt tre minuter så startade vi, jag var väl inte sådär pigg i början men det blev ett bra pass till slut och det är ju mycket lättare med sparring. Då damer i VC sällan kör lopp bestående av två timmar stakning så fick jag avsluta själv med en timme A2 stakning. Så jag fick mitt långloppspass den här helgen också.

Hoppas få tävla nu i helgen, DM skate i Tierp på lördag och sen blir det förmodligen Hornbergsloppet på söndag. Körde skateintervaller i går så nu är det bara att återhämta kroppen så man är pigg. Vi ses i skidpåren!

//Stefan

Grotfallsrundan 2016 samt träning

Kunde äntligen tävla i söndags då kroppen svarade hyfsat och snö fanns i Grängesberg. Resultatet blev väl inte jättebra men det var skönt att åka skidor och känna att det fanns lite kraft över. Som vanligt åkte vi ner till golfbanan och snurrade där en stund innan vi vände uppför mot stadion för varvning. Det blev tackvare snöfall på morgonen en riktigt seg historia.

Jag trodde väl att det skulle bli lite avvaktande till en början då det fortfarande snöade lite vid starten klockan 11, men nej, som vanligt fanns det vissa åkare som led av "ville ha bra träning" syndromet. Hade lite svårt att ta mig fram till tätgruppen när vissa inte orkade och släppte luckor men Tom Ankerstål gjorde ett bra jobb på golfbanan och vi var ikapp. Orkade väl bra på platten men i den långa backen mot stadion så fick jag släppa ordentligt, hade ingen kraft uppför helt enkelt.

Så jag fick lite sällskap på andra varvet och kunde ta det lugnt ett tag innan jag orkade göra dragjobbet. Kände bättre uppför nu också. På tredje varvet körde jag så hårt jag kunde och åkte upp mig lite, in i backen såg jag till och med Ronny framför mig. Vad händer då? Jo jag blir naturligtvis ifrån åkt av en åkare som följt mig en stund och han drar med sig Ronny i ett väldigt bra tempo sista varvet! Det kändes lite synd. Men jag åkte okej på slutet och med den känsla jag hade i kroppen får jag vara nöjd.

Resultat finns här.

Nu ska jag upp till Mora några dagar för lite jobb och förhoppningsvis hinner jag tävla i Moraloppet på lördag. Det ser ut att bli kallt och det brukar passa mig. Formen börjar bli bra också. Körde onsdagsträning med dom vanliga i Avesta igår. Men medan dom stakade så gick jag med fäste, och det funkade bra! Ganska pigga ben, då är det kul.

//Stefan

Tävling i morgon

Grotfallsrundan i Grängesberg i morgon. Tror jag orkar tävla nu, vi körde ett träningsrace i Avesta i onsdags igen, kändes hyfsat. Har bara tagit det lugnt sedan dess. Vi får se, åker igenom dom 42 kilometerna i alla fall.

//Stefan

AXA Skimarathon 2016

Nej det blev ingen tävling för mig idag. Körde ett stakrace med Ronny och Jacke i Avesta för några dagr sedan och kroppen kändes väl lite mer normal men idag var den trött igen, så ingen start. Följde ändå med Ronny upp för att hjälpa till lite. Så efter skidtester och lite åkning så tog jag plats vid sidan av spåret med ett lagom antal extrastavar.

Det blev ett annorlunda lopp. På en smal och kuperad bana som i tillägg var lite svåråkt utför fick dom stackars deltagarna kämpa ordentligt. Redan på första varvet fångade någon halva tätklungan i ett säkerhetsnät som åkt ut i banan. Men efter det tycks det ha funkat hyfsat trots att man trodde att det skulle bli ganska farligt. Dom flesta i täten åkte på blanka skidor och eftersom banan gick antingen uppför eller nerför så fick dom kämpa ordentligt. Cirka 1000 höjdmeter ska det ha blivit på dom sju varven, så allt går verkligen att staka. Kul att se!

Nu hoppas bara jag på att även jag får vara med och staka snart igen.

//Stefan

Du sköna nya värld

Man kan kanske inte rädda alla.

Men man bör försöka.

Som så många andra citerar jag Theodor Kalliafatides text i DN som en förhoppning för det nya året, eller kanske för framtiden i allmänhet...

När vi fick se fotot på den treåriga Alan Kurdis livlösa kropp på en turkisk strand vändes plötsligt en allt mer (människo)flyktingfientlig debatt till att se vad vi kunde göra för dom människor som verkligen har det svårt i vår värld. Att vi inte riktigt orkar se bilder på döda treåringar visar väl ändå att det finns vissa medmänskliga reflexer kvar som dom flesta av oss delar. På något sätt en seger för mänskligheten trots allt.

Kanske spelade faktumet att vår gemensamma europeiska politik genom det som kallas Transportöransvaret är orsaken till att människor väljer att fly över Medelhavet in. Vi är helt enkelt grovt medskyldiga till tusentals dödsfall. Och allt för att vi vill begränsa asylrätten i praktiken...

Drygt 162-tusen människor sökte asyl i Sverige förra året. Blir ni oroliga av det? Jo men det kan jag förstå, även om jag inte delar dom känslorna. Det blir ju lite annorlunda, i alla fall ser man ju det på TV eller hör talas om det. Fast ärligt talat, alla ni över 40 år, ni minns väl inbördeskriget i tidigare Jugoslavien och flyktingströmmen därifrån. Då minns ni väl Nu Demokrati, Lasermannen och förra gången den här rasistiska cirkusen var igång?

Så när vårt offentliga samtal styr in på vägen som leder till föraktet och hatet mot dom mest utsatta grupperna i vårt samhälle, vad ska man göra? När tankar framförs enligt sverigedemokratlogiken "jag tror att något är på ett sätt, därfär är det så". När flyktingen är problemet, när den som tigger är problemet, inte att människor måste fly eller tigga.

Varför inte istället vara stolt över att man kan dela med sig av sina rikedomar?

//Stefan