En gång för länge sedan när jag just börjat mina statsvetenskapliga studier i Sundsvall hade vi en amerikansk gästföreläsare som av någon anledning nämnde något om ett universitetsbibliotek i staterna som inte allmänheten hade tillträde till, det fanns tydligen vakter där också. Tyckte att det lät skitkonstigt och ytterligare en anledning att dissa det amerikanska systemet även om det finns värre saker, som att låsa in människor utan rättegång. I alla fall är poängen att jag blev lite förvånad. Ungefär som när 90-talet började och vi av någon anledning inte skulle ha full sysselsättning längre. Man blir liksom mera cynisk med åren.
Men det kan gott vara anledning att hylla det som finns kvar av den generella välfärden. Min favorit institution är dom allmänna biblioteken, kronjuvelen i folkrörelsernas bildningstradition. Förutom att jag tillbringar en mängd timmar där när jag har tid över, främst läsandes tidskrifter, så säljer även biblioteken ut böcker som dom av olika anledningar har över. Så idag kom jag över lite mera kulturellt kapital.
Den nödvändiga politiken: Av statsvetarprofessorerna Marie Demker och Ulf Bjereld, den handlar om hur politiska lösningar är nödvändiga för individuella problem. Säkert hittar jag bra argument här.
Judefrågan. Debatt om antisemitismen i 1930-talets Sverige: Av Henrik Bachner, blir nog bra som en bok för att kolla upp funderingar man har om ämnet.
Dzjan: Av Andrej Platonov. Har tidigare läst Grundgropen som också handlar om hur det stalinistiska Sovjetunionen tar form på 30-talet. Helt lysande författare som visar att det brutala sovjetsystemet skapade kultur av högsta klass. Jag skulle karaktärisera Platonovs författarskap som ironisk socialrealism även om mina kunskaper i litteraturkritik är begränsade. Dessvärre läste även Stalin Platonovs skrifter och sedan blev det inte så mycket utgivet.
Samhället som tanke. Claude Lévi-Strauss och den franska strukturalismen: Christer Lindberg om den franske antropologen Claude Lévi-Strauss. Detta ska jag diskutera med min vän socialantropologen Hugo.
Rätten till rättfärdigande. Av Rainer Forst som tydligen är en tysk professor i politisk teori (min favorit del i statsvetenskapen). Typisk litteratur för oss kulturmarxister för att utröna på vilken grund man hävdar idéer om rättigheter. Riktigt bra att kunna om man debatterar vargdebatten, på minussidan är att dessvärre få förstår vad man menar när man hävdar att vissa argument inte är logiskt eller moraliskt hållbara.
Nu har jag packat skidor, böcker och valla och åker med dom gamla rävarna Jan-Olov och Stig till Brux i morgon.
//Stefan
