Uppländska klassrelationer

För några år sedan på ett Upplandsskidläger i Idre var en förälder från Brottby helt övertygad om att jag och Micke Hagström var från Norrland. Förklaringen hittar ni i gårdagens Svenska Dialektmysterier där Fredrik Lindström reser runt i Uppland. Men se programmet som en karta över hur historiska klassrelationer manifesteras i dagens språk och inte som ett sista smakprov på en borttynande uppländsk dialekt. Uppland är (trots det platta landskapet) ett ytterst intressant landskap, inte minst på grund av den extrema klassegregeringen det historiskt har haft och fortfarande har. Av brukspatroner märks kanske inget idag utan snarare är det akademin i Uppsala som under lång tid tagit fram Sveriges såväl akademiska som politiska och mediala elit. En skarp kontrast till det omgivande landskapet.

Ni som är äldre än mig kan säker med tydlighet minnas hur lågt en bonde eller en arbetare tidigare (kanske fortfarande, jag har som akademiker nog lite svårt att se det) var värderad i Uppsala. Nåväl, tillgången till den akademiska utbildningen har demokratiserats och kanske är det bättre i dag. Kanske gör också Fredrik Lindström att dialektala uttryck inte längre stämplas som underordnade i samhället. Men samtidigt, om Fredrik hade studerat (svenska)professorer vid universitetet i Uppsala så hade inte dom talat som gubbarna på Gräsö. Men det är klart, att studera samhällets toppar är ju lite svårare.

Hur var det där med mig och Micke som båda antogs vara från Norrland då? Tjaa, det är 15 mil mellan norra Västmanland och Upplandskusten men även här säger man att man "tröck på" uppför en backe. Så vi ingår i samma kulturella geografi.

//Stefan

Deltagarantal på DM under 00-talet

Jag ställde en fråga till vår grå eminens, Bertil Jansson, månkarboskidprofil, om han kunde redogöra för om deltagarantalet bland seniorerna på DM har förändrats. Tanken var väl att det borde ha minskat. Bertil svarar på sin blogg i den utsträckningen han har resultatlistor, vilket är större delen av 00-talet.

Vissa intressanta saker ser vi, bitvis också vad vi redan visste.

Det är, framför allt bland damerna, väldigt få aktiva det handlar om. Några enstaka damer, 10-15 herrar (något flera på långloppen)

5-milen ökar antalet herråkare betydligt, damernas 3-mil (som i och för sig inte är ett långlopp) har inte den effekten. Helt i linje med att herråkare ser långloppen som en alternativ karriär till traditionella distanser.

Således borde långloppsintresset kunna spilla över traditionella distanser, i större utsträckning än nuvarande. På damsidan är det snarare ett långloppsintresse, en alternativ karriär till SM och SvCup, vi behöver för att få flera aktiva damer. Förmodligen skulle det hjälpa om damerna fick ett långlopp i stället för en 3-mil.

Positivt är ändå att trots låga deltagarantal så verkar dom inte falla under 00-talet. Skidverksamheten i Uppland har en förmåga att ersätta dom seniorer som slutar.

Slutligen, tack för statistiken Bertil.