FIS är tydligen en organisation som behöver arbeta med värdegrunden. Eller? Kanske värt att ha i minnet nästa gång någon ilsken islamist vill svinga en yxa mot en dansk karikatyrtecknare. Hotet mot yttrandefriheten visar i alla fall på en stor mångfald.
Det enda rimliga är självklart att börja teckna karikatyrer av Gian-Franco Kasper, dessvärre har jag ingen koll på hans utseende.
Internationella olympiska kommittén betraktar jag som en postfascistisk organisation som strävar efter någon slags demokratisk förankring. FIS vet jag inte vad det är för organisation, tyvärr finns det inte mycket skrivet heller. Saken belyser, förutom problemen med att organisationer som söker egen särlagstiftning (mycket lik vissa religiösa grupper) också att vi som är aktiva inom den svenska idrottsrörelsen har en relativt bra fungerande demokratisk struktur.
Artikeln refererar till "olämpligt uppträdande". Jag refererar "olämpligt uppträdande" till vitryska, kinesiska, kubanska, marockanska dissidenter.
//Stefan
Jag delar din syn på IOK. Hur bör man se på organisationer som FIS? Är det en arbetsgivare till vilken åkare har nån slags lojalitetsplikt? Vilken relation står en organisation till i förhållande till organiserad medlem? Är organisationen något annat än sina medlemmar? Idrottsmonopolet är märkligt, professionalismfrågan är långt från löst ännu.
SvaraRadera