Det är väl bra att Ulvang och FIS är öppna för förnyelse även om jag tycker att förändringsbenägenheten ibland uppvisar längdskidåkningens bristande självförtroende för vad vår idrott är.
Fast det finns ju gränser för förändringsbenägenheten. Som klassisk stil, den ska ju se ut som "riktig" klassisk stil, som det såg ut på herrarnas OS-tremil 1992. Annars är det nog bäst man förbjuder det...
//Stefan
Visar inlägg med etikett FIS. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett FIS. Visa alla inlägg
tisdag 10 oktober 2017
måndag 21 november 2016
Tales from the double poling side
Man är ju inte så älskad av FIS länge, om man stakar alltså. Plötsligt en ny regel om stavlängd och tal om att slopa den klassiska stilen om vi fortsätter staka. Vegard Ulvang verkar tycka att den klassiska åkningen nog ändå var som bäst när han själv var bäst, dvs OS 3-milen 1992. Samtidigt lyckas han skriva en artikel där han missar att långloppsdamerna också stakar, man förstår ju om dom känner sig upprörda över verklighetsbeskrivningen.
Vad har hänt då? Jo inom långloppen har stakning blivit normen för toppen av åkarna därför att det helt enkelt oftast är det optimala sättet att prestera i den typen av lopp. Så vi tittat på varandra och försöker räkna ut hur vi ska staka bättre. Ingen tittar dock snett på någon oavsett längd på stavar eller om man har fästvalla under skidorna. Och intresset för långlopp minskar ju inte...
På traditionella distanser, inte lika mycket stakning! I några VC-lopp dom senaste säsongerna har flera av dom bästa herrarna stakat där den gemensama nämnaren tycks vara lite lättare kupering på dessa banorna. Och då slår FIS bakut! Bland damerna då? Jag vill minnas att Britta Johansson Norgren stakat en VC-sprint och efter lite efterforskande får jag veta att Ingvild Flugstad Östberg stakade det klassiska loppet i dom norska premiärtävlingarna i Beito förra säsongen. Jo visst har det stakats i VC-sprinter bland herrarna en del men åter igen är den gemensamma nämnaren relativt lätta banor.
Man kan ju tycka att FIS överreagerar lite? Och vill man se alla diagonala så kan man väl titta på damerna, fast dom hade ju inte Ulvang noterat ändå. Om det hela inte handlar om oro för konkurrens från långloppen?
Om vi ser på dom klassiska loppen i helgens tävlingar i Brux så stakade både Britta och Bysse på ett imponerande sätt. Men med tuffa banor, ganska segt före och lite mjukt stavfäste. Då vinner dom konditionsmonster som åker med fäste och huserar i världseliten på traditionella distanser. Av precis samma anledning så går det fortare att åka klassiskt med alla växlar på Lugnets VM-banor mot att enbart staka. Så vad är problemet egentligen? Om det nu inte är långloppen?
Varför stakar vi i långloppen utan fästvalla under skidorna? För det första åker vi på lättare banor och med ökat fokus på stakkapacitet så så förlorar man inte något i backarna på att gå utan fäste. Förmodligen är det lite energisnålare att staka än att åka med hela kroppen och kräver inte riktigt samma konditionskapacitet. Men framför allt stakar vi för att det är svårt att valla fäste utan att det förstör glidet när man stakar. Och då hänger man inte med på dom flacka partierna. Det hela kunde ju i och för sig lösas genom att köra långloppen med individuell start, men med tanke på att FIS ändrade ändrade 5-milen på grund av oro att Anders Södergern skulle vinna hela tiden så lär väl inte det hända...
Så vad är problemet FIS?
//Stefan
Vad har hänt då? Jo inom långloppen har stakning blivit normen för toppen av åkarna därför att det helt enkelt oftast är det optimala sättet att prestera i den typen av lopp. Så vi tittat på varandra och försöker räkna ut hur vi ska staka bättre. Ingen tittar dock snett på någon oavsett längd på stavar eller om man har fästvalla under skidorna. Och intresset för långlopp minskar ju inte...
På traditionella distanser, inte lika mycket stakning! I några VC-lopp dom senaste säsongerna har flera av dom bästa herrarna stakat där den gemensama nämnaren tycks vara lite lättare kupering på dessa banorna. Och då slår FIS bakut! Bland damerna då? Jag vill minnas att Britta Johansson Norgren stakat en VC-sprint och efter lite efterforskande får jag veta att Ingvild Flugstad Östberg stakade det klassiska loppet i dom norska premiärtävlingarna i Beito förra säsongen. Jo visst har det stakats i VC-sprinter bland herrarna en del men åter igen är den gemensamma nämnaren relativt lätta banor.
Man kan ju tycka att FIS överreagerar lite? Och vill man se alla diagonala så kan man väl titta på damerna, fast dom hade ju inte Ulvang noterat ändå. Om det hela inte handlar om oro för konkurrens från långloppen?
Om vi ser på dom klassiska loppen i helgens tävlingar i Brux så stakade både Britta och Bysse på ett imponerande sätt. Men med tuffa banor, ganska segt före och lite mjukt stavfäste. Då vinner dom konditionsmonster som åker med fäste och huserar i världseliten på traditionella distanser. Av precis samma anledning så går det fortare att åka klassiskt med alla växlar på Lugnets VM-banor mot att enbart staka. Så vad är problemet egentligen? Om det nu inte är långloppen?
Varför stakar vi i långloppen utan fästvalla under skidorna? För det första åker vi på lättare banor och med ökat fokus på stakkapacitet så så förlorar man inte något i backarna på att gå utan fäste. Förmodligen är det lite energisnålare att staka än att åka med hela kroppen och kräver inte riktigt samma konditionskapacitet. Men framför allt stakar vi för att det är svårt att valla fäste utan att det förstör glidet när man stakar. Och då hänger man inte med på dom flacka partierna. Det hela kunde ju i och för sig lösas genom att köra långloppen med individuell start, men med tanke på att FIS ändrade ändrade 5-milen på grund av oro att Anders Södergern skulle vinna hela tiden så lär väl inte det hända...
Så vad är problemet FIS?
//Stefan
lördag 21 februari 2015
Det svagare könet?
Hittar en bra artikel på Svd om att damer och herrar för det mesta kör olika distanser i längdskidåkningen. Visst finns det relevanta invändningar kring utspridda fält och att inte förändra det dagens åkare är vana med (även om det sistnämnda inte är något Fis har brytt sig speciellt mycket om senaste åren). Men man återkommer ändå till att det är märkligt att vi i dagens skiathlontävlingar hade hälften så lång distans för damer liksom att en 3-mil och en 5-mil ställer lite olika krav på åkarna.
För att lyfta blicken ytterligare så bör vi se till den historiska orsaken att damer idag ofta åker kortare distanser. Och ja, det är samma ideoligiska grund som till att damer länge inte fick åka Vasaloppet. Man (män) ansåg att dom var för svaga! Nu kan man ju i och för sig misstänka att det i fallet med Vasaloppet också handlade om att män inte ville ha damer före sig i resultatlistan?
Så även om man tycker att dagens distanser för damer är passande så vilar skillnaden på en minst sagt historisk tveksam grund. Och en fortsatt skillnad reproducerar nog tyvärr en föreställning om att damer trots allt är lite svagare. Dessutom så bör vi inte minst fundera på vilken signal det skickar till flickor och kvinnor? Nog ska en ung flicka kunna sträva mot att både bli professor och en duktig 5-mils åkare!
Sen har en kompis uppmärksammat mig på att nordisk kombination inte har någon damklass! Om någon (Fis igen) vore vänlig att förklara?
//Stefan
För att lyfta blicken ytterligare så bör vi se till den historiska orsaken att damer idag ofta åker kortare distanser. Och ja, det är samma ideoligiska grund som till att damer länge inte fick åka Vasaloppet. Man (män) ansåg att dom var för svaga! Nu kan man ju i och för sig misstänka att det i fallet med Vasaloppet också handlade om att män inte ville ha damer före sig i resultatlistan?
Så även om man tycker att dagens distanser för damer är passande så vilar skillnaden på en minst sagt historisk tveksam grund. Och en fortsatt skillnad reproducerar nog tyvärr en föreställning om att damer trots allt är lite svagare. Dessutom så bör vi inte minst fundera på vilken signal det skickar till flickor och kvinnor? Nog ska en ung flicka kunna sträva mot att både bli professor och en duktig 5-mils åkare!
Sen har en kompis uppmärksammat mig på att nordisk kombination inte har någon damklass! Om någon (Fis igen) vore vänlig att förklara?
//Stefan
tisdag 15 november 2011
FIS vs yttrandefriheten
FIS är tydligen en organisation som behöver arbeta med värdegrunden. Eller? Kanske värt att ha i minnet nästa gång någon ilsken islamist vill svinga en yxa mot en dansk karikatyrtecknare. Hotet mot yttrandefriheten visar i alla fall på en stor mångfald.
Det enda rimliga är självklart att börja teckna karikatyrer av Gian-Franco Kasper, dessvärre har jag ingen koll på hans utseende.
Internationella olympiska kommittén betraktar jag som en postfascistisk organisation som strävar efter någon slags demokratisk förankring. FIS vet jag inte vad det är för organisation, tyvärr finns det inte mycket skrivet heller. Saken belyser, förutom problemen med att organisationer som söker egen särlagstiftning (mycket lik vissa religiösa grupper) också att vi som är aktiva inom den svenska idrottsrörelsen har en relativt bra fungerande demokratisk struktur.
Artikeln refererar till "olämpligt uppträdande". Jag refererar "olämpligt uppträdande" till vitryska, kinesiska, kubanska, marockanska dissidenter.
//Stefan
Det enda rimliga är självklart att börja teckna karikatyrer av Gian-Franco Kasper, dessvärre har jag ingen koll på hans utseende.
Internationella olympiska kommittén betraktar jag som en postfascistisk organisation som strävar efter någon slags demokratisk förankring. FIS vet jag inte vad det är för organisation, tyvärr finns det inte mycket skrivet heller. Saken belyser, förutom problemen med att organisationer som söker egen särlagstiftning (mycket lik vissa religiösa grupper) också att vi som är aktiva inom den svenska idrottsrörelsen har en relativt bra fungerande demokratisk struktur.
Artikeln refererar till "olämpligt uppträdande". Jag refererar "olämpligt uppträdande" till vitryska, kinesiska, kubanska, marockanska dissidenter.
//Stefan
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)