...sedan i tisdags. Som alltid en av världens stora återkommande tragedier (tänker inte på folkmord, borgerliga regeringar eller E-type) , en sjuk längdskidåkare. Tänkte åka en liten lokal tävling i Stockholm men det gick ju inte, den här gången i alla fall. Teamkamrat Niclas ordnade en andra plats så något att glädja sig åt. Nu närmast väntar Engelbrektsloppet, risken att jag har fäste under skidorna är närmast obefintlig. Så om jag bara är bra i halsen så.
Slänger upp ett klipp på ett klassiskt Metallica gig från Woodstock 99. Metallica i upplösning. James in och ut på rehab samtidigt som han sportar en 90-talspage. Jason talar knappt med dom andra i bandet. Kirk har på några år provat dom flesta rekreationsdroger. Samtidigt har Lars börjat samla konst. Men ett djävulskt bra tryck i Creeping Death. Saknar 1999...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar