...Väl uppe i Brux visade sig kroppen vara riktigt seg/tom när jag värmde upp med klassiska intervaller på torsdagen, kändes ju sådär. Kanske borde jag inte ha startat men klassisk stil innebär ju att man kan staka och 10 kilometer är ju kort. Tyvärr hade jag tänkt att åka klassiskt uppför och det blev ju inte så muntert då en seg kropp ger extra sega ben hos mig. Stakade väl ändå mycket på det sista varvet men det var nog säsongens enda tävling med fästvalla. Jag är trots detta inte missnöjd med tävlingen och det kommer att gå fortare i vinter. Dessutom hade jag riktigt bra glid och fin träningsvärk i armarna morgonen efter.
Fristilsloppet borde jag helt enkelt inte åkt. Helt tom på energi. På söndagen blev det stakning på den del av tävlingsspåret som inte sprinten gick på, 3.30h var ganska brutalt för musklerna med den kuperingen. Men ni vet hur man säger, - det som inte dödar behöver inte nödvändigtvis vara nyttigt...
På måndagen blev det ytterligare ett långpass i nyfallen kramsnö på rullskidbanan. 3.20h klassiskt med ruggskidor som hade perfekt fäste följt av lite skating. Resultatet blev trötta ben. Det blev stakintervaller uppför Kläppen i år också i form av 20x2 minuter, dvs backen upp, lite flackt där uppe plus motlutet upp från Djupdalsvallen. Kunde alltså skida dom tre sista dagarna på Kläppen. Fyllde på med distansstakning och lite klassiskt samt skate. Mycket nöjd med träningen.
Nu väntar med största sannolikhet stakning på rullskidorna. Och för alla som står och stakar på 2:or så rekommenderar jag dom att åka till Brux, staka backarna där och sedan fundera över ett par saker...
//Stefan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar