Det sprider sig tydligen en sjukdom bland borgerliga debattörer där dom känner sig tvingade att förklara att hur man INTE får protestera mot rasism. Sanna Rayman, ledarskribent på Svd har nog skrivit det mest förvirrade. Det enda demokratiskt legitima sättet att möta rasismen med är tydligen att använda rationella argument. Jag får antaga att hon själv brukar vara framgångsrik i att förklara det orationella för nazister kring deras idé om att utrota judar?
Möjligtvis så behöver Rayman utbilda det brittiska parlamentet en smula om vad som är demokratiskt och icke-demokratiskt...
Trött, trött, trött efteråt men ganska bra tryck i benen idag. 10,5 mil landsväg med start i Norberg och mål på toppen av Melingsbacken mellan Norberg och Fagersta. I år startade jag i andra startgruppen för att inte knäcka benen för tidigt. Det är lite knepigt det där med startgrupper som folk lite hur som helst ställer sig i och tyvärr så blev det väl lite för få bra åkare att gå runt på. Men bra träning blev det och nytt personbästa i Melingsbacken på 12.40 minuter. Totalt var jag ute i 2 timmar och 54 minuter, ungefär hälften A2 och hälften A3. Känns som cykelkapaciteten är ett steg bättre i år igen. Nästa cykeltävling blir Ottartrampen, MTB i Vendel som våra skidkamrater i Rex anordnar. Men före det Vålarullen nästa lördag.
Cykel igen, nu i team med Ronny och Niclas. Efter uppvärmning och att Ronny anlänt från Avesta så var det bara att ge sig på backen. Självklart så fick jag stå för farthållningen på dom tre första även om Niclas var upp och nosade. Första intervallen gick snabbt, vi var nere på 6.45 minuter. Andra och tredje, när det börjar regna lite, gick segare, ungefär 7 minuter. Sista så skickade jag upp Niclas för dragjobb och då går det ju stenhårt från början. Jag och Ronny hade inte en chans att följa men Niclas blev väl lite tröttare andra halvan av backen och vi åkte in på 6.40 minuter (20 sekunder bakom Niclas) vilket är bra för att vara mig. Niclas blev således bästa bergsget som vanligt.
Högre pulsnivåer och snabbare än för två veckor sedan får jag vara nöjd med. Dessutom så blev det ju att vi pressade varandra riktigt hårt. Självklart så var benen slitna efter dom dryga tre timmarna löpning i Klackbergs backar i onsdags.
Efteråt så rullade vi med Ronny ner till Fors innan vi vände tillbaka till Olshyttebacken. Niclas gav upp efter tre timmar och jag fortsatte köra i backen (mest för att en regnskur kylt ned mig ordentligt på vägen tillbaka) för att få mina fyra timmar. Bra pass!
Metallica startade likt alla andra som ett coverband. Historien är välkänd om hur Lars och James lyssnade på New Wave Of British Heavy Metal under tidigt 80-tal. En av grupperna som dom plockade upp är Diamond Head som 1980 släppte albumet Lightning To The Nations. Med på albumet är Am I Evil som inte bara blev ett stående inslag i Metallicas repertoar utan också kanske den cover som mest har blivit till deras egen låt.
Orginalet från Diamond Head
Metallicas cover från Damage Inc turnen 86
Slutligen så en speciell variant med en dansk sångare...
När Metallica sålt sig som mest, släppt två (!) Load-album så gör dom hösten 97 några gratis gig i Europa. I Stockholm gigar dom på Münchenbryggeriet, en liten mindre lokal med bara två till tretusen på plats. Samma dag tidigt på morgonen når mig ryktet, tyvärr befinner jag mig i Sundsvall och ska förmodligen ägna mig åt en bok som beskriver kommunsystem i Europa. Ironin!
Dom små klubbgigen är bra, råa och har en lite överraskande setlist efter att under två års turnerande knappt flyttat låtarna alls.
30 maj headlinar Metallica Stockholm Fields och förmodligen blir allt som vanligt. En rad obskyra låtar från dom två första albumen, kanske en tidig cover också (hoppas på Am I Evil!). James röst låter allt
mellan dålig och konstig. Lars kanske inte riktigt bryr sig hela tiden om kvaliteten på trummandet. En ny låt som är helt osammanhängande. Och högst jubel vid introt till Master Of Puppets. Ett ordinärt gig som kommer att vara riktigt bra med andra ord.
Liksom Metallica har en lång historia så har jag en lång historia med dom, därför blir det några Youtube-klipp fram till den 30 maj. Några personliga minnen ni också får relatera till...
...Det började med att jag spelade trummor en termin på mellanstadiet. Det var någon gång under 89 och kidsen på landet lyssnade på Europe och Kiss, det visade sig dock att det fanns intressantare saker. Mitt första möte med Metallica skedde genom ...And Justice For All, kanske var det inte så lätt att förstå varken musiken eller lyriken när man var 11-12 år.
Metallica - The Shortest Straw. ...and Justice For All 88