Hergé och samtiden

Låt mig se om jag förstått det rätt, om inte alla Tintin album finns på barnavdelningen på biblioteket så är det censur? Precis som att det är censur om man kritiserar Lars Vilks!

Så vi tar det igen. Vi har en norm, en uppsättning idéer som vi har gemensamma, om hur en svensk är och ser ut. Detta är inget konstigt, på samma sätt finns det en norm kring hur en längdskidåkare är och ser ut. Vi kan exempelvis hysa uppfattningen att svenskar är korrumperade i liten utsträckning, detta är naturligtvis en positiv uppfattning och kan också stödjas av jämförande studier med andra länder.

Men det finns en annan sida. Vi har också en uppfattning att svenskars utseende och språkliga uttal. Det betyder enkelt förklarat att vi förväntar oss att en svensk har en ljus hudfärg och talar svenska flytande utan brytning. Det betyder i sin tur att alla svenskar (eller individer som bor i Sverige) som avviker från den normen utseendemässigt och språkligt är väldigt medvetna om att dom just avviker från normen om svenskhet. Ni som känner er osäkra på om det faktiskt kan vara så, tjaa, ta och fråga en bekant som inte är så ljushyad/blond eller möjligtvis bryter på polska.

Så Tintin I Kongo kanske inte är det ett barn i 10-års åldern behöver möta på biblioteket oavsett om barnet i fråga har en mörk eller ljus hudfärg? Serieteketbloggen belyser frågan i ett bra inlägg.

 

 

Rasism vs humanism?

//Stefan...

...som haft Tintin i Kongo i bokhyllan sedan jag var 10 år och aldrig kallat en människa för neger. Vilka slutsatser kan vi dra av det? Kanske bara att det gick ganska bra för mig?