Som skrivet blev det skidgång i en liten, liten alpinbacke i Avesta i torsdags kväll. Mest sprättande. Kändes väl okej till en början men snart började benen bli våldsamt svaga när jag skulle gå nerför backen. Så en lite bit in i det nionde hårda passet började min kropp ge upp. 20 minuter A3 blev det den kvällen. Vila igår och sedan planering av rullskidtävling i Olshyttebacken utanför Garpenberg.
Vår träningskamrat Fredrik från Strängnäs ville för en dag fly den flacka mälardalsterrängen samt rullskidspecialisten Tomas Jelinek dök upp för att tävla med mig på snabba hjul. En gång med intervallstart och en gång med omvänd jaktstart, start nere vid älven och målgång på högsta punkten. Tävlingen då? Jo det första loppet segrade Fredrik i på 16.45 min med mig som tvåa på 17.30 och Jelinek trea på 17.45. Fredrik åkte ifrån oss i det tunga motlutet, det som i vanliga fall är vår intervallbacke. Loppet karaktäriserades för min del av dåligt fäste (använde benen försa gången) med spärrhjulen fram samt en kropp som kändes som den var inne på dom 5 sista kilometerna av Vasaloppet, en inte helt angenäm känsla. Det bet liksom inte i motlutet och den flacka stakningen var bara slö.
I den omvända jaktstarten startade jag 15 sekunder efter Jelinek som jag fick jaga upp i halva backen för att köra ifatt, den här gången stakandes. Fredrik var ifatt mig i slutet av backen och vi pressade varandra innan han tog dragjobbet fram till spurten upp till målkrönet. En motlutsspurt som jag självklart vann. Samma tid för mig och två sekunder sämre för Fredrik och något sämre för Jelinek.
Loppet karaktäriserades av högre puls och något bättre känsla (uppvärmd?) samt en stor personlig befrielse över att få staka trots dåligt klös i stakningen.
Dagen avslutades med klassisk åkning med Fredrik där han för ovanlighetens skull fick ha dom tyngsta skidorna.
Hoppas nu att det blir en riktig tävling här nästa år, tack till Tomas och Fredrik.
//Stefan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar