Och orienteringen är lite före...

...Eller mindre efter kanske?

Svenska Orienteringsförbundet har bestämt att samma tävlingstid för damer och herrar.  Langrenn.com skriver:

"båda könen ska värderas lika, dels ur en jämställdhetsaspekt och dels ur en fysisk aspekt där det inte finns några skäl för att damer ska ha kortare tävlingstid än vad herrar har i dag."

Det var väl ändå lite kul! Vi har ju det där med 3 och 5-milar kvar inom längdskidåkningen.

//Stefan

Tävlingar

Efter att ha värmt upp med 30 minuter 70/20 intervaller på cykel i torsdags startade jag på lördagens förmiddag i Engelbrektsrundan, dryga 11 mil landsväg. Som vanligt så hänger jag inte riktigt med dom där som kör Vättern på runt 7 timmar så länge men nytt personbästa med 15 minuter samt att jag kapade 35 sekunder på min tidigare bästa tid i den avslutande backen (ca 130 meter stigning på 5km) gör att jag är nöjd. Det märktes dock på slutet att dom jag åkte med hade cyklat mer och hårdare än mig i vår. Nu vilar jag benen från hård cykling resten av månaden.

För att tagga till i orienteringen krävdes visst ett EM. Värmde upp med en träning i tisdags med lokala klubbar, en träning som gick uselt. I Falun fungerade samspelet mellan mig, kartan och verkligheten hyfsat, däremot var benen helt döda efter cyklingen och pulsen blev inte i närheten av skyhög. Trodde efter målgång att någon säkert hade sprungit dom 5,9 kilometerna minst en kvart fortare än mig. Så var det inte, jag var bara dryga 2 minuter efter segraren i öppen 6 (Om man nu vinner öppna banor?). Satt sedan vid hoppbackarna och såg på damernas stafett, riktigt bra arrangerat.

Avslutade sedan träningshelgen med stakning med teamkamrater Niclas och Emelie. Med Niclas, som verkade vara i ok stakform, körde jag årets första riktiga motlutsstakning. Ganska tom på energi, man vad gör man inte för att hjälpa Niclas att samla timmar. Emelie gick på en tävlingsidrottar inställning och bortsåg från allt pollen som tydligen försöker döda henne. Så länge man tar sig upp ur sängen på morgonen så...

//Stefan

25-manna

En slags orienteringsstafett är det. 25 olika sträckor, vissa för ungdomar, vissa får såväl seniorer som alla upp och nedåt springa. Eftersom kombinationen kartläsning/löpning har blivit bättre och bättre för mig så lovade jag att löpa en sträcka för Sala OK. Första sträckan startade klockan 9 på nått militärområde utanför Södertälje med en bana som väl är i paritet med vad jag klarar att genomföra på ett bra sätt. Kunde inte riktigt utnyttja löpare som hade samma gaffling men jag höll bra koll på kartan hela tiden istället. Löpte in till växling på 56 minuter, 21 efter bästa laget, med en stor miss på ca 3 minuter och en mindre på 1 minut. Till detta kommer såklart att jag in mot varje kontroll tappar 30 sekunder på osäker orientering. Med ett perfekt lopp och en till säsongs träning kapar jag nog 10 minuter.

Träffade den välkända skidräven Kent Lundvall som sprang betydligt bättre än mig och även köpt skaterullskidor. Kanske springer vi fjällorienteringen nästa år. Kan behövas ett tydligt mål för jag har en minst sagt ambivalent hållning till detta kontroll letande. Målet med det är att få bra och skonsam konditionsträning. Men det behövs en jävla massa löpning med karta för att prestera bra.

Rammstein i Globen 17 februari nämdes också, i det fallet är hållningen allt annat än ambivalent.

Efter mitt lopp stakade jag knappa 3 timmar på ganska fina småvägar ner mot Järna. Orienterarna tycktes alla missa dagens andra träningspass.

//Stefan...

...som lyssnar på Testament