När jag åkte Hornbergsloppet senast, kanske 2011 gick det tungt och jag blev långt, långt efter. När jag igen åkte i söndags så gick det bra första 5 då det var hårt tempo, sen fick jag slita tills jag tyvärr stäppte täten efter 17 kilometer. Andra varvet var jag väldigt seg och tappade 5-6 minuter. Men jag var före en del minst sagt bra åkare och mycket närmare täten än för 4 år sedan. Tror ni att jag är glad för det? Nej just det! Tävlingsidrott är trots allt den lättaste vägen till ständig besvikelse...
Nu laddar jag för Engelbrektsloppet.
//Stefan
torsdag 29 januari 2015
tisdag 20 januari 2015
En bit försvunnen europeisk historia
Maciej Zaremba har skrivit en fascinerande historia, en europeisk historia som försvann med förintelsen av polens judar under andra världskriget.
Får jag skriva så? Eller anses det kränkande för ett folk att bli upptäckt? Dock läser vi att Ibrahim ben Jacob från Córdoba var den första att berätta om det som skulle bli Polen: om fursten Mieszko, hans frusna land, hans buttra folk och dess märkliga seder. Bland dem att när en man upptäcker att hans brud är oskuld kan han skicka bort henne med orden: ”Hade det varit något gott med dig hade många velat ha dig före mig.” Året är 966. Det är två hundra år före den första polska historiekrönikan."
Intressant som sagt!
//Stefan
"Länge var minnet av tre miljoner judar nästan
utraderat i Polen, liksom den tusenåriga polsk-judiska traditionen. Men
det nya museet Polin i Warszawa sätter punkt för glömskan. Maciej
Zaremba åker dit och möter en hyllning till livet.
Polen upptäcktes på 900-talet av en judisk köpman.Får jag skriva så? Eller anses det kränkande för ett folk att bli upptäckt? Dock läser vi att Ibrahim ben Jacob från Córdoba var den första att berätta om det som skulle bli Polen: om fursten Mieszko, hans frusna land, hans buttra folk och dess märkliga seder. Bland dem att när en man upptäcker att hans brud är oskuld kan han skicka bort henne med orden: ”Hade det varit något gott med dig hade många velat ha dig före mig.” Året är 966. Det är två hundra år före den första polska historiekrönikan."
Intressant som sagt!
//Stefan
söndag 18 januari 2015
Intersportloppet 2015
Det gick lite tungt igår. Okej start och sedan ganska lätt att följa till backarna upp mot Vasslan. Tyvärr fortfarande seg i musklerna och uppför märktes det då jag tappade dom främre grupperna. Kämpade på fram till Oxberg men sen var kraften slut för den här dagen. Hamnade i läger igen att jag fick dra mycket och låg oinspirerande långt bak. Det blev i alla fall ett hårt träningspass och på så sätt är jag nöjd. Måste vila upp mig nu.
//Stefan
//Stefan
torsdag 15 januari 2015
Frågan är inte var alla damskidåkare är. Frågan är varför dom ska vara intresserade av att vara med över huvud taget?
När en samhällsvetare studerar genusfrågor brukar hen titta lite extra där det förekommer kraftiga könsobalanser. Bara för att det tyder på en situation där individens fulla potential inte ges möjlighet att förverkligas. Maria Rydqvist har ju tidigare förtjänstfullt uppmärksammat obalansen hos tränarkåren i fråga om jämställd representation. Bra det men hon har också kort blickat mot långloppscenen och skriver kort om könsobalansen där. En scen där det knappast föreligger någon jämställd representation bland dom aktiva. Och det än nästan lika illa som bland landslagstränare.
Det är riktigt att långloppen har haft en otroligt stark utveckling i fråga om både deltagarantal och elit, i tillägg ger längdskidåkningen en större bredd och möjligheter för flera att satsa på sin idrott. Men frågan är om det inte gäller bara herrar?
I motsats till långloppen så ses traditionella distanser som något på nedgång och mycket riktigt så krymper startfälten på Sverigecup och SM, förmodligen till förmån för långlopp bland annat. Men nu ser vi på det ur könsfördelning. Skandinaviska cupen i Falun hade på dom inledande individuella distansloppen 89 damer i mål respektive 174 herrar. Det är alltså ungefär hälften så många damer som herrar som är intresserade av att tävla där. Det må vara illa och indikera att det finns trösklar som hindrar damer på ett sätt som inte påverkar herrar. Men titta på säsongens första stora långlopp i Sverige, Axa-skimaraton. En snabb titt på resultatlistan ger att det går ungefär en (1!) damtävlingsåkare på tio (10!) herrtävlingsåkare. Räknar man in alla herrar längre bak i resultatlistan som satsar seriöst på sin idrott så blir förmodligen skillnaden ännu större.
Låt oss tänka att vi i dag hittade ett parlament i ett demokratiskt land där det gick en (1) vald kvinnlig representant på (2) valda manliga representanter så skulle dom flesta av oss anse att det står riktigt illa till med könsbalansen i det landets politiska system. Skulle vi sen hitta ett land där det går en (1) kvinna på tio (10) manliga representanter skulle vi förmodligen studera ett politiskt system från början av 1900-talet och demokratins genombrott! Frågan är då, och den är inte på något sätt retorisk, befinner sig långloppsåkningen på 1920-talets nivå? Och om den gör det, vad finns det då för anledning för kvinnor att vilja ingå i en sådan värld?
Jag är mycket väl medveten om att det inte på något sätt är en katastrof för vårt samhälle om inte så många kvinnor ägnar sig åt långloppsåkning. Det finns också för individen massor av andra intressanta saker att fylla sitt liv med. Representationen i demokratiska beslutsorgan är också långt viktigare än längdskidsporten. Men dom 89 damer som gick i mål i Falun på Skandinaviska cupen visar att det inte råder någon brist på kvinnor som vill tävla på skidor. och inom långloppsåkningen håller något på att gå riktigt snett.
Förklaringar liksom orsaker samt lösningar snurrar efter en stunds tänkande runt i mitt huvud och det är som vanligt en stor röra av strukturer (i samhällsvetenskaplig mening) och mekanismer som samverkar. På ett individuellt plan ser dom vardagliga förutsättningarna olika ut för kvinnor och män. Därtill har vi omgivningens förväntningar. Sen har vi uppenbara skillnader hur team/klubbar satsar på damer och herrar. Medias bild av vem som är långloppsåkare och vilket kön som kommer först är lika så ytterst avgörande. Lika så hur arrangemangen genomförs, tänk debatten om damer ska starta före herrar eller inte. Kanske någon som har ett förslag på lösningar som jag inte känner till?
Två saker på organisationsnivå för långloppstävlingarna tänker jag på direkt. För det första. Släpp damerna först! På Axa-skimaraton måste det ha varit fullständigt omöjligt för damerna att tävla mot VARANDRA till en början. Vasaloppet är ju ett ännu bättre exempel.
För det andra. Ski Classic måste kräva att alla team med herrar har lika många damer med under en säsong, annars ute ur tävlingen. Och, ja, samtidigt bör rena damteam tillåtas då det är ett sätt att komma tillrätta med en rådande obalans.
En dam på tio herrar, låter som en verksamhet för kvinnor att satsa på va?
//Stefan
Det är riktigt att långloppen har haft en otroligt stark utveckling i fråga om både deltagarantal och elit, i tillägg ger längdskidåkningen en större bredd och möjligheter för flera att satsa på sin idrott. Men frågan är om det inte gäller bara herrar?
I motsats till långloppen så ses traditionella distanser som något på nedgång och mycket riktigt så krymper startfälten på Sverigecup och SM, förmodligen till förmån för långlopp bland annat. Men nu ser vi på det ur könsfördelning. Skandinaviska cupen i Falun hade på dom inledande individuella distansloppen 89 damer i mål respektive 174 herrar. Det är alltså ungefär hälften så många damer som herrar som är intresserade av att tävla där. Det må vara illa och indikera att det finns trösklar som hindrar damer på ett sätt som inte påverkar herrar. Men titta på säsongens första stora långlopp i Sverige, Axa-skimaraton. En snabb titt på resultatlistan ger att det går ungefär en (1!) damtävlingsåkare på tio (10!) herrtävlingsåkare. Räknar man in alla herrar längre bak i resultatlistan som satsar seriöst på sin idrott så blir förmodligen skillnaden ännu större.
Låt oss tänka att vi i dag hittade ett parlament i ett demokratiskt land där det gick en (1) vald kvinnlig representant på (2) valda manliga representanter så skulle dom flesta av oss anse att det står riktigt illa till med könsbalansen i det landets politiska system. Skulle vi sen hitta ett land där det går en (1) kvinna på tio (10) manliga representanter skulle vi förmodligen studera ett politiskt system från början av 1900-talet och demokratins genombrott! Frågan är då, och den är inte på något sätt retorisk, befinner sig långloppsåkningen på 1920-talets nivå? Och om den gör det, vad finns det då för anledning för kvinnor att vilja ingå i en sådan värld?
Jag är mycket väl medveten om att det inte på något sätt är en katastrof för vårt samhälle om inte så många kvinnor ägnar sig åt långloppsåkning. Det finns också för individen massor av andra intressanta saker att fylla sitt liv med. Representationen i demokratiska beslutsorgan är också långt viktigare än längdskidsporten. Men dom 89 damer som gick i mål i Falun på Skandinaviska cupen visar att det inte råder någon brist på kvinnor som vill tävla på skidor. och inom långloppsåkningen håller något på att gå riktigt snett.
Förklaringar liksom orsaker samt lösningar snurrar efter en stunds tänkande runt i mitt huvud och det är som vanligt en stor röra av strukturer (i samhällsvetenskaplig mening) och mekanismer som samverkar. På ett individuellt plan ser dom vardagliga förutsättningarna olika ut för kvinnor och män. Därtill har vi omgivningens förväntningar. Sen har vi uppenbara skillnader hur team/klubbar satsar på damer och herrar. Medias bild av vem som är långloppsåkare och vilket kön som kommer först är lika så ytterst avgörande. Lika så hur arrangemangen genomförs, tänk debatten om damer ska starta före herrar eller inte. Kanske någon som har ett förslag på lösningar som jag inte känner till?
Två saker på organisationsnivå för långloppstävlingarna tänker jag på direkt. För det första. Släpp damerna först! På Axa-skimaraton måste det ha varit fullständigt omöjligt för damerna att tävla mot VARANDRA till en början. Vasaloppet är ju ett ännu bättre exempel.
För det andra. Ski Classic måste kräva att alla team med herrar har lika många damer med under en säsong, annars ute ur tävlingen. Och, ja, samtidigt bör rena damteam tillåtas då det är ett sätt att komma tillrätta med en rådande obalans.
En dam på tio herrar, låter som en verksamhet för kvinnor att satsa på va?
//Stefan
onsdag 14 januari 2015
Ulrich Beck 1944-2015
En av vår samtids stora sociologer har gått bort allt för tidigt. Rolf Lidskog, professor i sociologi har en sammanfattande artikel i SvD. Det jag gillade med Beck var att han tog del av den politiska debatten om vart vårat samhälle var på väg. En skarp analytiker av det som kallas globalisering och en demokratisk idealist. Därtill var har, för att vara tysk sociolog tämligen lätt att förstå. En egenskap som ledde till att inte så få uppsatser på universiteten dom senaste 20 åren har skrivits med teoretisk utgångspunkt i hans forskning.
Så här skriver Lidskog om Becks politiska angagemang.
Som forskare betraktade han det även som viktigt att ta del i den pågående samhällsdebatten och i olika sammanhang kom han att diskutera dagsaktuella frågor som mångkulturalism, migration, fundamentalism, religionsdialog, terrorism och folkrätt. Han såg stora möjligheter med EU och ansåg att unionen borde kunna utvecklas till att bli ett kosmopolitiskt Europa baserat på ”transnationalstater”. Han beskrev samtidigt faran med att EU i euro-krisens efterdyningar håller på att utvecklas till ett ”tyskt Europa” där nationell ekonomisk stabilitet ses som det primära. I en intervju för ett par år sedan beskrev han Angela Merkel som ”Merkiavelli” med anledning av hennes dominerande roll i skapandet av EU:s räddningspaket. Mot den nuvarande utvecklingen ställde han förhoppning om en ”europeisk vår” där medborgarnas Europa skulle komma i centrum för unionens utveckling.
Läs vidare i Lidskogs artikel och begrunda.
//Stefan
Så här skriver Lidskog om Becks politiska angagemang.
Som forskare betraktade han det även som viktigt att ta del i den pågående samhällsdebatten och i olika sammanhang kom han att diskutera dagsaktuella frågor som mångkulturalism, migration, fundamentalism, religionsdialog, terrorism och folkrätt. Han såg stora möjligheter med EU och ansåg att unionen borde kunna utvecklas till att bli ett kosmopolitiskt Europa baserat på ”transnationalstater”. Han beskrev samtidigt faran med att EU i euro-krisens efterdyningar håller på att utvecklas till ett ”tyskt Europa” där nationell ekonomisk stabilitet ses som det primära. I en intervju för ett par år sedan beskrev han Angela Merkel som ”Merkiavelli” med anledning av hennes dominerande roll i skapandet av EU:s räddningspaket. Mot den nuvarande utvecklingen ställde han förhoppning om en ”europeisk vår” där medborgarnas Europa skulle komma i centrum för unionens utveckling.
Läs vidare i Lidskogs artikel och begrunda.
//Stefan
söndag 11 januari 2015
Bergeboloppet 2015
Idag har jag provat skate igen, vet inte varför det går så segt. Att mina ben inte är till för att skata med är otvetydigt men dessutom verkar jag ha en allmänt dålig benform fortfarande. Att jag knappt kört några hårda skatepass i vinter är nog en bidragande orsak men benen behöver ju inte kännas tokstumma för det. Bergeboloppet blev väl ett steg i rätt riktning då det gick lite fort ibland. En väldigt seg start följdes av lite draghjälp på mitt andra och tredje varv, sen var jag stum på sista. Dock inte sådär tokstum utan mera kontrollerat stum, om jag saktade ned kändes det ganska bra att åka. Nackdelen är ju då att man åker just långsammare.
Resultat finns här.
I fredags var jag i Falun och där finns det ju som oftast något roligt, så också den här gången. Först tittade jag lite på Skandcupens 15 kilometer skate. Efter lite mat och vila gav jag mig i kast med stakintervaller på tävlingsbanan upp till toppen av Mördarbacken, den lätta alltså. Det funkade ganska bra och jag fick lite sparring från skateåkare. Efter fyra intervaller blev det bara den nedre delen av stigningen, det räckte liksom då. Tyvärr hade jag inget sällskap som stakade med mig men jag har mina förhoppningar för framtiden.
Närmast väntar lite träning och sedan Intersportloppet på lördag. Det här med skate lägger jag nog ned nu?
//Stefan
Resultat finns här.
I fredags var jag i Falun och där finns det ju som oftast något roligt, så också den här gången. Först tittade jag lite på Skandcupens 15 kilometer skate. Efter lite mat och vila gav jag mig i kast med stakintervaller på tävlingsbanan upp till toppen av Mördarbacken, den lätta alltså. Det funkade ganska bra och jag fick lite sparring från skateåkare. Efter fyra intervaller blev det bara den nedre delen av stigningen, det räckte liksom då. Tyvärr hade jag inget sällskap som stakade med mig men jag har mina förhoppningar för framtiden.
Närmast väntar lite träning och sedan Intersportloppet på lördag. Det här med skate lägger jag nog ned nu?
//Stefan
söndag 4 januari 2015
Flera tävlingar på blanka skidor...
...Började med Axa Skimarathon som var flyttat till Grönklitt. Typ allt gick snett före start men väl där så lyckdes jag staka mig upp genom fältet och fram till tätklungan. Kanske ett 40-tal åkare med där, lite stimmigt alltså. Det hela slutade med att min stav på något sätt gick av i början av banans största backe efter kanske 7 kilometer, så var den dagen förstörd. Stakade igenom med ett par lånade stavar och jagade. Det blev väl lite träning men inte något större nöje.
Idag försökte jag igen med Brovallens tävling på konstsnöspåret i Avesta. Det blev småjobbigt att staka 5x2 kilometer, och då stakade jag allt, men bra träning som väntat. Var lite halvseg men 1.40 min efter Adam Larsson får väl ses som okej.
Nu funderar jag mest på var man kan hitta ett långlopp?
//Stefan
Idag försökte jag igen med Brovallens tävling på konstsnöspåret i Avesta. Det blev småjobbigt att staka 5x2 kilometer, och då stakade jag allt, men bra träning som väntat. Var lite halvseg men 1.40 min efter Adam Larsson får väl ses som okej.
Nu funderar jag mest på var man kan hitta ett långlopp?
//Stefan
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)