Vargar, censur och vad ska vi med Lars Vilks till?

För några veckor sedan kunde man åka runt på landsbygden i Färnebo och besöka lantbruk för den som är intresserad eller möjligtvis sällan besöker sådana. Lokaltidningen var självklart på plats för att rapportera, om besöksdagarna alltså. Ett visst missnöje noterades då inte lokaltidningen ville ta upp frågan om vargar. Censur sade Bill! Jag trodde inte vi hade censur i Sverige sade Bull! Måns var tyst. Jo vi har faktiskt censur av barnpornografi och rikspolisstyrelsen har en hemlig spärrlista över hemsidor och servrar som ska innehålla sådant sa jag. Eller, det sa jag inte, men jag kunde ha sagt det! Hade nog dock inte blivit någon vidare diskussion om det, jag menar om Drottning Silvia kan engagera sig i en politisk fråga så är vi hyfsat överens i den. Men jag funderade över den här definitionen av censur av typen "om inte media skriver om det jag vill så är det censur" Fatta vad media censurerar mig då!

Censur brukar definieras som statlig förhandsgranskning av media vilket inte existerar i Sverige efter att förhandsgranskningen av film avskaffades 2011 (om vi inte räknar med att barnpornografi inte är skyddat av tryckfrihetsförordningen). Istället regleras frågan under Tryckfrihetsförordningen, Tryckfrihetsbrott. Hets mot folkgrupp är ett brott man kan dömas för om man uttrycker hot mot en utpekad folkgrupp med anspelning på ras, hudfärg, nationellt ursprung, etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning.

Det är inte helt enkelt att bena ut vad som är tillåtet i Sverige men i princip kan man säga att jag här kan skriva "homosexuella judar från Polen bör utrotas" (ingen statlig förhandsgranskning av den här bloggen alltså) men jag kan dömas för det. Vill bara notera att jag inte förespråkar utrotning av några polacker oavsett vilken religion eller sexuell läggning dom har, det fick endast tjäna som ett exempel, undra varför? Lagstiftningen om Hets mot folkgrupp är dock hårt kritiserad och det finns tydligen en stor lockelse i att man ska få säga vad man vill och sedan får argumenten stötas mot varandra. Om inte annat så visar fallet med Åke Green att det kan vara lagligt att hata bögar om man är kristen i vissa sammanhang. Nu känner ju inte jag några behov av att hata minoriteter men min (sedan jag lärde mig tänka själv, typ vid 3-års ålder) uttalade ateism gör onekligen att man missar vissa möjligheter!

Vad ska vi då med Lars Vilks till? Får man ställa den frågan? Allt ska ju värdesättas nu för tiden, i alla fall om man frågar Svenskt Näringsliv. Om Lars Vilks bidrar till BNP ska vi då låta honom hållas? Nu är han inte längre önskvärd på Jamtlis utställning. Här är en sida av saken. Mårten Arndtzén resonerar kring om Lars Vilks måste ha tillträde till utställningar oavsett vad han gör i övrigt. Dan Jönsson har en annan sida av saken. Genom att provocera makten synliggör konsten våra gränser.

Jag undrar mest hur Lars Vilks blev symbolen för yttrandefrihet och vad det säger om vårt samhälle, besatthet av muslimer?

//Stefan...

...som lyssnat på God Hate Us All, Slayer

Män som är rädda för vargar

Det är fortsatt massor av män som uttrycker sin rädsla för vargar. I Sala Allehanda manar debattartiklarna till kamp mot vargen som påtvingas oss på landsbygden. Vissa hävdar att det råder brist på demokrati när deras uppfattning inte får styra. Det har bildats ett kvinnligt nätverk mot varg som kallar sig "Rödluvan och Mormor", ett namn som för tankarna till avancerad självironi. För egen del så letar jag fortfarande efter argument, jag vill ju trots allt inte bara vara mot vargen för att nån säger så. Kanske jag har för höga förväntningar. Funderade ett tag att skriva ännu en insändare där jag med hjälp av Kants kategoriska imperativet analyserade argument som "vi behöver inte varg i Sverige för arten finns på andra ställen". Dock blev jag lite osäker om den övriga befolkningen här ser Kant som en kunskapsmässig auktoritet. Men jag har en replik på en replik min tidigare insändare om vargdebatten som jag inte publicerat här ännu, så nu kommer den. Som tidigare så handlar det om politisk argumentation snarare än om vargar och jag svarar på några frågor som jag fick angående min tidigare debattartikel, bla vilken agenda jag har.

Replik

Ja vad handlade min förra debattartikel om? Inte främst om vargförekomsten, även om jag ville påpeka att jag gärna ser en livskraftig vargstam i Skandinavien samt att vargen inte påverkar mitt liv negativt. Artikeln handlar främst om den politiska debatt som följde av den ökade vargförekomsten.

Om vi tar siffrorna först. I rapporten Dödlighet och illegal jakt i den skandinaviska vargstammen (2008 Grimsö forskningsstation) skriver forskarna att “den årliga dödligheten under perioden 1999 – 2006 låg på 30,7 %”. ”Illegalt avlivande av varg är den enskilt största dödsorsaken och står för drygt hälften av denna dödlighet” (s 32). Vad har detta med vargdebatten att göra då? Jo följande. Illegal jakt sker inte i ett vakuum, inte heller av ondskefulla och våldsamma jägare. Det finns ingen anledning att anta att dessa jägare agerar mindre rationellt än oss övriga. Men samtalet om att vargarna är ett hot mot landsbygdssamhället är en ideologisk grund för att motivera illegal jakt. Det är trots allt fråga om politiskt motiverad våldsanvändning, dessa vargar dödas inte för köttets skull, de dödas utifrån missnöje med politiska beslut. Allvarliga saker. Ansvaret för brottsligheten ligger som alltid på dem som utfört gärningarna men ansvaret för det politiska samtalet ligger på alla deltagande.

Det för oss in på den politiska processen. Att människor uttrycker rädsla för vargen är inte ett problem, det är däremot beklagligt. Att man skriver i tidningar om sin rädsla är det inte heller något fel med. Problemet uppkommer i nästa led, om man anser att denna rädsla ska ligga till grund för politiska beslut. Om man propagerar för ett politiskt beslut bör man vara medveten om att andra kommer att skärskåda de argument man anför. Och att hänvisa till sin egen rädsla är inte ett hållbart argument av den enkla anledningen att ”jag är rädd” kan anföras mot vad som helst. Argument får anges varför man bör vara rädd för vargen eller hur vargen hotar landsbygdssamhället, då finns det något att diskutera.

Frågan hur farlig/ofarlig vargen är för människan bör väl rimligtvis besvaras av någon som forskat på området, även om hotet inte tycks varit överhängande de senaste åren i Sverige. Frågan om min agenda är att jag som politisk intresserad medborgare har en massa agendor. En livskraftig vargstam är inte på något sett den viktigaste. En regering med jämlikhetsambitioner, ett stopp på sexualiserat våld mot kvinnor samt ökad lärartäthet i grundskolan finner jag långt viktigare. Vad som kvalificerar sig som korståg mot vad vet jag inte.

Stefan Ekman Västerfärnebo

//Stefan...

...som lyssnar på Metallica, live från Seattle 89

Vargar i Västerfärnebo 3

Jag fick ett svar på min debattartikel om vargdebatten i Sala Allehanda tidigare i vecka. Jag postade den långa versionen av debattartikeln här för nån vecka sedan. Tyvärr så vill många debattera varg, färre förstod mina poänger om vargdebatten. Hur som helst, jag får frågan om jag för "ett korståg mot jägare och djurhållare". Problemet är att jag inte vet vad som kvalificeras som korståg. Är genuint intresserad av definitioner.

Fortsättning följer, utan tvekan.


//Stefan

Vargar i Västerfärnebo 2

Skrev en debattartikel till Sala Allehanda för några veckor sedan om vargdebatten för att påtala bristen och problemen med argumenten som används för att övertyga oss om att vi inte ska ha någon varg här. Efter som Sala Allehanda inte har publicerat artikeln (enda kommentaren från deras sida vara att den var lång) så lägger jag upp den här.

EN RÄDSLANS POLITIK

När den borgerliga regeringen införde licensjakten på varg så sades det att jaktmöjligheterna skulle öka acceptansen för förekomsten av varg. Förutom den tämligen bristande logiken i att vissa grupper av jägare genom tillåtelse att döda ett djur som man var av uppfattningen att det borde utrotas skulle acceptera dess förekomst så tycks det helt enkelt inte ha fungerat. I alla fall inte att döma av inläggen på Sala Allehandas debattsida.

I Västerfärnebo finns det numera tydligen minst 20 vargar på varje dussin och det är många som inte välkomnar dem. Men eftersom vi medger att vargförekomsten leder till att tamdjur kan och blir dödade varg och att det är ett problem som vi måste lösa, med hjälp av ekonomiskt stöd till rovdjursstängsel, ersättning för vargdödade tamdjur, skyddsjakt osv. riktas argumentationen in på att vargen skulle vara farlig för människor.

Känslosamma inlägg om hur rädd man är för att vara ute i skog och mark samt att inte barnen kan gå fritt längre ska övertyga oss om vargens farlighet. Det trots en minst sagt bristande historik korrekthet i frågan då vargar uppenbarligen inte är speciellt farliga för människor. Detta varvas med det (får vi anta) absoluta kravet att jakt ska kunna företas med lösspringande hund utan att hunden ska skadas av varg. Vilken är då poängen med att propagera för att man bör vara rädd för vargen? Grundar det sig i en ärligt upplevd rädsla eller är det för att övertyga oss andra och legitimera en minskning av vargstammen? I vilket fall som helst så är jag mycket intresserad av att höra några väl underbyggda argument varför vi ska vara rädda för vargen. För rädsla är inte ett argument och fram för allt är det inte ett politiskt argument. Kravet att kunna jaga med lösspringande hund utan vargskador är uppenbarligen en omskrivning för att man inte vill ha varg alls.

Den bristande argumentationen blir ännu tydligare i de lokala centerpartisterna Gunnarsson och Erikssons debattartikel i SA 15/8. Vargen är det som slutligen ska se till att avfolka landsbygden. Slutligen skriver de att ”vi vill att Sala kommun ska stå på sina kommuninvånares sida i kampen mot rovdjurens härjningar”. Ganska starka ord där tydligen vargen är det slutgiltiga hotet mot vårt landsbygdsamhälle. I SA 22/8 refereras till att lokala djurägare i Västerfärnebo också ser vargen som ”ett hot mot hela landsbygdskulturen” och att man numera har vapen med sig, för att skydda sig mot vargen antar jag. Dessvärre får vi inte veta på vilket sätt vargen skall lyckas med det, det borde även i sammanhanget vara värdefullt att förklara viken slags landsbygdskultur som åsyftas.

Om vi ska tala om avfolkningen så kunde man tänka sig alternativa processer än en ökad vargpopulation som påverkar landsbygden. Exempel kan vara urbaniseringsprocesser, bristande kapitaltillgång i företag, för låga investeringar i den allmänna infrastrukturen, låga utbildningsnivåer samt möjlighet till utbildning, tekniskutveckling med följande strukturrationaliseringar i jord- och skogsbruk eller att man helt enkelt älskar någon som bor i Stockholm. Inget av dessa kan rimligtvis vargen vara ansvarig för. Det finns trots allt forskning kring varför människor flyttar från land till stad..

Sett till beskrivningen av vargen förefaller det helt logiskt att 51% av vargarna dör av tjuvskytte vilket Grimsö forskningsstation rapporterar. För det är väl den logiska följden av att vargen beskrivs som ett hot mot hela landsbygdsamhället? Tänk nu efter vad tjuvjakt är egentligen är, en politisk motiverad våldsanvändning! Att extrema grupper inom jägarkåren använder sig av och stöder det är känt sedan länge. Men att lokala politiker ger ett indirekt stöd till tjuvjakt är väl minst sagt beklagligt. Kanske ni borde se över er politiska retorik? Jämför med hur främlingsfientliga grupperingar beskriver muslimer som ett hot mot en ”västerländsk kultur” trots att det saknas belägg för uppfattningen. Och, nej, jag menar inte att ni som talar om vargen som ett hot också är rasister, jag menar att er retorik ligger obehagligt nära rasistiska grupper.

Vidare bör ni också reflektera över vilka konsekvenser er våldsamma retorik får för människor. För trots allt ni skrivit så är inte jag rädd för vargen. Jag vistas obehindrat i skog och mark, och det i en utsträckning som sannolikt överstiger de flesta jägare. Jag är av uppfattningen att biologisk mångfald, i detta fall en större vargstam är viktigare än att kunna jaga med lösspringande hund. Jag träffar hellre en varg än en jägare i skogen, baserat på att vargen innebär en större upplevelse. Och åter igen så menar jag att rädsla inte är ett argument, fram för allt inte ett politiskt argument. Betyder det här att jag är ett hot mot landsbygdsamhället?

Slutligen, vargförekomsten är inte en stor fråga. Den skapar vissa problem samt vissa möjligheter, låt oss samtala om det och lösa eventuella problem och ta tillvara möjligheter. Men vill man kan man naturligtvis satsa på att exploatera motviljan och rädslan för varg i utbyte mot politisk makt och inflytande, frågan är bara vad man får för resultat av en sådan rädslans politik.

Stefan Ekman, Västerfärnebo

Män som är rädda för vargar

Jag har en stor misstro mot det många säger i vargdebatten. En stor del av den misstron har att göra med påståenden om vargens farlighet och dom hemska konsekvenser (utdöende landsbygd) som vargpopulationen antas leda till. Fram för allt så visas inga argument/fakta för det man påstår ska hända. Till råga på allt så liknar det väldigt mycket hur främlingsfientliga grupper hävdar att muslimer försöker ta över Västeuropa, det mesta grundar sig på tämligen fria fantasier. Så jag misstror.

Men för att göra mina tankar mera konkreta så har jag ett exempel på hur mitt resonemang ser ut.

Först, det är många som vill ha bort vargen från den svenska faunan och således vill man övertyga den övriga befolkningen om att också ta till sig den uppfattningen. Nu är ju gemene man inte speciellt pigg på att stödja utrotning av ett djur bara för att nån säger det. Alltså behöver man argument för varför vargen bör utrotas. Inget av detta är konstigt, tvärtom, så bör en demokrati fungera, man måste argumentera för sin sak för att få stöd för ett visst beslut.

Således blir argumentet att vargen är farlig, att man är rädd för att röra sig i skog och mark att barnen inte kan vara ute. Märk väl att jag ifrågasätter inte att vargen dödar tamdjur, där finns det statliga ersättningar och ett sätt att hantera problemet.

Varför misstror jag då denna rädsla för vargen? Jo, jag vet inget annat område/fråga där män är så öppna med att dom är rädda. Rädsla är inte manligt kodat i våra könsrollers värld, tvärtom som man ska man så långt som möjligt avstå från att vissa rädsla, speciellt i offentliga sammanhang. Visst är könsstereotyperna friare även på landsbygden numera men tänk tillbaka på er skolgång. Pojke och rädd gick inte så bra ihop.

Så vad är poängen då? Ja om vi blir övertygade om vargens farlighet så kanske vi vill utrota den. Lite samma som om vi blir övertygade om att muslimer är farliga så...

Och, nej, jag menar inte att vargmotståndarna automatiskt blir rasister. Men jag är ganska säker på att dom inte heller är feminister.

//Stefan...

...som lyssnar på Ride The Lightning

Vargar i Västerfärnebo...

...och vad som tycks vara större delen av jägarkåren får fnatt på diverse debattforum på nätet samt på Sala Allehandas dialogsida. Fram för allt jobbas det hårt på att övertyga oss andra om farlig vargen är, tyvärr utan att använda någon slags historisk korrekthet i sina argument. Förutom det faktum att det är mycket länge sedan en varg attackerade en människa inte tycks spela nån roll så framförs ofta åsikten att myndigheterna mörkar det mesta och har en felaktig statistik. När sedan vargens farlighet är förklarad hävdas det att vi nu måste försvara oss mot detta hemska djur, vanligt vis med vapen som jägarna tycks ha tillgång till.

Som ni förstår blir den logiska slutsatsen att vargarna måste skjutas oavsett om det är tillåtet eller ej, dvs tjuvjakt. Nu undrar jag bara om dom som skriver detta förstår att dom uppmanar till politisk motiverat våld?
 

Jag har för övrigt inte blivit rädd för vargen än.

//Stefan