Det är fortsatt massor av män som uttrycker sin rädsla för vargar. I Sala Allehanda manar debattartiklarna till kamp mot vargen som påtvingas oss på landsbygden. Vissa hävdar att det råder brist på demokrati när deras uppfattning inte får styra. Det har bildats ett kvinnligt nätverk mot varg som kallar sig "Rödluvan och Mormor", ett namn som för tankarna till avancerad självironi. För egen del så letar jag fortfarande efter argument, jag vill ju trots allt inte bara vara mot vargen för att nån säger så. Kanske jag har för höga förväntningar. Funderade ett tag att skriva ännu en insändare där jag med hjälp av Kants kategoriska imperativet analyserade argument som "vi behöver inte varg i Sverige för arten finns på andra ställen". Dock blev jag lite osäker om den övriga befolkningen här ser Kant som en kunskapsmässig auktoritet. Men jag har en replik på en replik min tidigare insändare om vargdebatten som jag inte publicerat här ännu, så nu kommer den. Som tidigare så handlar det om politisk argumentation snarare än om vargar och jag svarar på några frågor som jag fick angående min tidigare debattartikel, bla vilken agenda jag har.
Replik
Ja vad handlade min förra debattartikel om? Inte främst om vargförekomsten, även om jag ville påpeka att jag gärna ser en livskraftig vargstam i Skandinavien samt att vargen inte påverkar mitt liv negativt. Artikeln handlar främst om den politiska debatt som följde av den ökade vargförekomsten.
Om vi tar siffrorna först. I rapporten Dödlighet och illegal jakt i den skandinaviska vargstammen (2008 Grimsö forskningsstation) skriver forskarna att “den årliga dödligheten under perioden 1999 – 2006 låg på 30,7 %”. ”Illegalt avlivande av varg är den enskilt största dödsorsaken och står för drygt hälften av denna dödlighet” (s 32). Vad har detta med vargdebatten att göra då? Jo följande. Illegal jakt sker inte i ett vakuum, inte heller av ondskefulla och våldsamma jägare. Det finns ingen anledning att anta att dessa jägare agerar mindre rationellt än oss övriga. Men samtalet om att vargarna är ett hot mot landsbygdssamhället är en ideologisk grund för att motivera illegal jakt. Det är trots allt fråga om politiskt motiverad våldsanvändning, dessa vargar dödas inte för köttets skull, de dödas utifrån missnöje med politiska beslut. Allvarliga saker. Ansvaret för brottsligheten ligger som alltid på dem som utfört gärningarna men ansvaret för det politiska samtalet ligger på alla deltagande.
Det för oss in på den politiska processen. Att människor uttrycker rädsla för vargen är inte ett problem, det är däremot beklagligt. Att man skriver i tidningar om sin rädsla är det inte heller något fel med. Problemet uppkommer i nästa led, om man anser att denna rädsla ska ligga till grund för politiska beslut. Om man propagerar för ett politiskt beslut bör man vara medveten om att andra kommer att skärskåda de argument man anför. Och att hänvisa till sin egen rädsla är inte ett hållbart argument av den enkla anledningen att ”jag är rädd” kan anföras mot vad som helst. Argument får anges varför man bör vara rädd för vargen eller hur vargen hotar landsbygdssamhället, då finns det något att diskutera.
Frågan hur farlig/ofarlig vargen är för människan bör väl rimligtvis besvaras av någon som forskat på området, även om hotet inte tycks varit överhängande de senaste åren i Sverige. Frågan om min agenda är att jag som politisk intresserad medborgare har en massa agendor. En livskraftig vargstam är inte på något sett den viktigaste. En regering med jämlikhetsambitioner, ett stopp på sexualiserat våld mot kvinnor samt ökad lärartäthet i grundskolan finner jag långt viktigare. Vad som kvalificerar sig som korståg mot vad vet jag inte.
Stefan Ekman Västerfärnebo
//Stefan...
...som lyssnar på Metallica, live från Seattle 89
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar