Skidsportens stapplande steg...

 

 Falun Borlänge valde att som arrangör att göra sin del av saken när dom kunde påverka tävlingsdistanserna och ge herrar och damer samma längd vid helgens tävlingar. Bra så och det är något som dom ska ha kredd för, liksom andra föreningar som gör samma jobb lite i det tysta!

 Dessutom verkar landslagsdamerna ha radikaliserats så till den milda grad att dom offentligt kritiserar det absurda att damer ibland åker hälften så långt som herrar. Här är vad dom säger till SvT. Det är bra fler aktiva offentligt reflekterar över detta, kanske har det skett en ändring, kanske har vi bara fått en ny generation damer som har tagit ett steg framåt.

 Precis som Niklas Jonsson säger måste nog frågan drivas av aktiva damer för att komma framåt. Men låt oss för den skull inte glömma vad grundproblemet är. Kortare distanser för damer är en historisk kvarleva från en tid när man tänkte att kvinnor var mycket svagare än herrar och således inte tålde samma utmaning. Självklart fanns det mer exterm misogyni inom idrotten, som att kvinnor var förbjudna att åka Vasaloppet exempelvis. Men där långloppen på detta område gjort upp med sitt förflutna ligger traditionell skidåkning efter.

 Så visst är problemet att någon måste driva frågan. Men med den historiska bakgrunden det har borde inte det ansvaret lämnas över till endast aktiva damer. Det kunde ju lika gärna vara herråkare, eller till och med Niklas Jonsson och SSF!

//Stefan

Träning

 Jag lider forfarande av överbelastning i övre ryggen/nacke/axlar sedan Vasaloppet men det är på väg åt rätt håll. Märkligt så tog Vasan väldigt hårt på ryggen i år, ungefär som ett rullskidlopp fast värre samt att det sitter i längre. Men det är väl ett bra tecken att jag ansträngde mig.

Nu är jag igång med hårdare träning igen. Provade stakintervaller i onsdags, några med Ronny också, men det kändes inte så bra. Har passat på att löpa lite för att vänja benen men eftersom det finns konstsnö lite överallt här omkring så får ju skidåkning vara fokuset ett tag till. igår blev det en träningsdag i Falun med ett långt skatepass som hade 4 långa intervaller i mitten. Mycket klättring på tävlingsbanorna som hade fina spår. ganska lätt före till en början men efter 12 var det rätt tungt. Benen var väl lite stumma av löpningen tidigare i veckan. Även om det inte är en terräng för att träna distans i varje dag så tycker jag att det är roligt och bra träning, så blir man kanske lite stark i benen för sommarens fjällöpning.

Idag blir det bara lite lätt löpning och styrketräning för ryggen vars muskler faktiskt var nära att låsa på en skateintervall igår. Sen hoppas jag på mer skidåkning.

 

Mördarbacken, bra träning som gör ont i benen.

//Stefan

Bessemerloppet 2021

 För en dryg vecka sedan åkte jag årets upplaga av Bessemerloppet, denna märkliga tävlingssäsong då man är glad att det finns någon tävling över huvud taget. Så innan jag skriver vidare, tack till Bessemerloppet för allt jobb ni gjorde!

Bessemerloppet åkte jag första gången 2000 och gjorde väl mitt första bra långlopp då, det är ganska länge sedan nu! Vissa saker är dock lika. Jag tampades med Ronnie Löf under årets lopp också. Banan är platt med några backar på sista biten. 52 kilometer är fortfarande rätt långt! Det var trevligt att vara tillbaka, och formen har ju varit bra.

Tyvärr stod jag rätt långt bak i startfältet så det skulle bli en utmaning att ta sig fram då det snart blev 2 spår på banan så planen var att ta sig fram lite smart utan att riskera missöden med stavar och liknade. Och jag räknade med att orka åka snabbt hela loppet med tanke på hur formen har varit i vinter. 

Som väntat blev det rusning i första backen och sen var det bara att ta sin plats i spåret då täten tog det relativt lugnt fram till 4-5 kilometer. Så fort tempot höjdes blev det lite luckor som man kunde ta sig fram i men snart hade det utkristalliserats grupper av åkare och jag hamnade väl lite långt bak. Men jag kände mig också lite seg liksom att skidorna inte släppte riktigt.

Men det var ingen att misströsta för! Plötsligt satte nämnda Ronnie Löf upp farten och jag hängde på och både kroppen och skidorna kändes bättre. Skidorna blev relativt bättre under hela loppet så där var jag nöjd. Lite piggare försökte jag hjälpa Ronnie men han var stark i backarna inför varvningen så det var bara att hänga på. Ut på det andra varvet kände jag mig ännu piggare så när en kille från Hallby kom bakifrån i god fart hängde jag på. Här bestämde jag mig för att satsa hårt resten av loppet. Nu tappade jag hallbyryggen i backarna före varvning men vi hade ändå plockat rätt många och såg klungor framför.

Ut på sista varvet bestämde jag mig för att satsa det jag orkade på att gå ikapp åkare. Jag fick väl någon med mig och så hade vi plockat en klunga. Skönt att åka under sista delen av en 5-mil och vara stark! Efter det siktade jag in mig på nästa klunga och drog ifatt den, på några kilometer. Med ca 10 kilometer kvar hade jag fått med mig ett gäng åkare från Sörmland, bland annat Patrik och Linus och Patrik pratade jag lite med om att vi drar så hårt vi orkar resten av loppet, han verkade ju stark!

Så gjorde vi och delade på dragjobbet. Vi körde säkert ifatt någon till och ifrån någon bakom oss. På slutet var Partik rätt stark och vi splittrades lite. Jag slog Linus i en spurt som karaktäriserades av att min kropp var helstum vid spurtförsöket! Så det gick bra!

Så åter igen tack till Bessemerloppet som gjorde jobbet och ordnade en tävling! Riktigt bra startfält och min bästa tävling sedan säsongen 17-18, bra känsla. Bra uppländska resultat före mig där Pontus var med i topp. Hedbys som representerar Storvreta nu 5 minuter efter täten. Den evigt unge Uffe några minuter före mig (många år sedan vi han fick smeknamnet "Den evigt unge" och det finnt uppenbarligen ingen anledning att ändra på det än!).

Resultat hittar ni här.

Skidorna jag åkte på var ett par Fischer klassiska 9Q2 från 2015 med en speciell grov slip från Grönklitt med en 3mm(!) skärande rill och på topp låg det Red Creeks Wet pulver. Det funkade ytterst bra i rätt så ren men blöt natursnö.

Nu fortsätter det med Vasaloppet på söndag.

//Stefan

Träning i Sätrabrunn

Vi är ju inte bortskämda med vinter nu för tiden även om det höll sig kallt en dryg månad. Idag hittade jag till konstsnöspåret som Sätra IF haft dom senaste åren. Efter en varm vecka hade dom skrapat ihop snö från delar av spåret och förstärkt på andra delar, lite kortare men väldigt fint. Nu hade det frusit under natten och det gav en fin vårskidåkning. Lätt och trevligt träningspass i skate blev det.

 

Igår körde jag ännu ett träningsrace med Ronny. 10 kilometer rätt blöt och solig stakning blev det. Jag testade formen på första halvan och tog det lite lugnare andra halvan, det kändes bra.

//Stefan

Mera träningstävlingar

Jag måste medge att jag passar på att njuta av kylan ute, vinter på riktigt och nu är det rätt så ljust ute också. Skönt att vara ute alltså, förutom carbonpjäxorna då! Förra veckan hann jag med löpintervaller och lite hård stakning med Ronny i Avesta innan jag begav mig ner till Västerås för ett 2-mils träningsrace på lördagen. Eftersom jag har kännt mig i bra form hela vintern så tänkte jag väl att det skulle gå lätt.

Det gick inte lätt! Mathias S som vann var i och för sig stark men jag hade tyvärr en svag dag. Dom första varven på en fin dryg 2,5 kilometers konstsnöbana vid var lite jobbiga men jag tänkte att det nog lossnar. Det gjorde det inte och andra halvan var jag riktigt sänkt i framför allt överkroppen. Jag blev rätt förvånad men så är det ju ibland. 

Men som vanligt blir det ju bra träning och det var första gången sedan en Västmanlands cup (som ungdom 1993 kanske) jag tävlade i Västerås. Spåren från Rocklunda gillar jag ju annars att löpa i, ganska kuperade och ganska roliga.

Nu väntar jag på att se om det blir start i Bessemerloppet i helgen.

Ljust och soligt på lördagsmorgonen i Västerås, och kallt, det blir inte så mycket bättre. Det är också rätt skönt att starta tävlingar tidigt på dagen.

 //Stefan

Billingen Långlopp 2021

 Så blev det den första "riktiga" tävlingen den här vintern, Billingen Långlopp i Skövde. En ort och ett berg som jag inte besökt tidigare så det var trevligt! 

Banan utgjordes av en småkuperad terräng uppe på platåberget Billingen som var ganska jobbig då den enda riktigt platta biten utgjordes av skidstadion. Således hela tiden backar att jobba med. Ganska lätt före (även om 10 minus gjorde snön lite sträv) skulle borga för en hög fart från början med det startfältet som det var.

I starten av loppet var det kanske lite trångt när vi gick in i två spår nästan direkt men det var inget problem egentligen. Tyvärr var jag rätt seg i kroppen i starten, det tillskriver jag mest bristen på tävlingar och att det var hög klass på startfältet men det finns lite mer form att hämta. Första varvet fick jag verkligen kämpa och pressa kroppen och tappade väl lite väl många åkare framför mig. Backarna gjorde sitt också.

En bit in på det andra varvet började det kännas mer kontrollerat. Tyvärr hade mitt vätskebälte frusit så jag kunde inte dricka något under hela loppet, två geler var allt jag tog, och det var nog lite negativt på slutet. Vi blev några stycken som jobbade bra tillsamman och eftersom vi åkte på en bana med flera vändpunkter så såg jag hela tiden att det fanns ganska många åkare rätt nära framför oss. Varv tre och in på fyra (av sex) så försökte jag jobba ikapp åkare framför men det bet inte jättebra, tog in någon då och då. Istället kom en grupp med några starka Ulricehamnsåkare ifatt och höjde farten. Tyvärr var låg jag lite långt bak när gruppen drogs ut och fick jaga ikapp dom under några kilometer, kände mig stark då och vi kom ifatt några fler åkare.

Ute på sista varvet tappade jag tyvärr lite och vi var några åkare som hamnade efter och även om jag var nära att täta avståndet så orkade jag inte riktigt. Drog ändå det jag kunde och hade bara en som spurtade om mig på upploppet.

Så klart lite missnöjd med resultatet men givet förutsättningarna och resultatlistan så hade jag inte behövt åka så mycket fortare för att vara rätt nöjd. Kroppen var inte van med riktigt tävlingsfart men uthålligheten och kapaciteten var god så länge jag inte behövde gå på rött. Hade gärna åkt någon mil till (med mer energi förstås). Stort tack till arrangörerna för en tävling denna konstiga vinter! Det är mycket värt inför Vasaloppet.

Resultat finns här.

Solig och rätt bra med snö, väldigt fina spår!

Nu väntar kanske någon form av sex mils stakning på engelbrektsspåret till helgen och sedan kanske ännu en riktigt tävling i form av Bessemerloppet.

//Stefan

Vinterlöpning

Häromdagen passade jag på att löpa ett kort pass på isen som blivit på alla översvämmade ängar och åkrar längs Svartån här hemma. Det var som mest ett tunt snölager så lättlöpt och man såg bra hur isen var. Bara öppet vatten där det strömmade i ån.

Det är inte varje år man hinner med något sådant, ofta kan det bli skidor om det ligger lite mer snö. Kul också att man kan springa på ställen där man normalt inte tar sig fram på barmark. Med dubbade skor hade det faktiskt funkat utmärkt att ta intervaller på isen också. Nu har vi fått lite mer snö igen så nästa pass kanske blir skidor istället.

 

Isbelagda ängar längs ån.

Bäverhydda i sumpskogen, det är bara när isen lägger sig som man kommer förbi just här.

Mina gamla Icebug. Sprang inte ett pass med dom förra vintern eftersom vintern ja, var frånvarande. Men dom funkar bra nu in på typ sjunde vintersäsongen, speciellt använder jag dom och jag ska springa snabbare pass när det är halt. Tror att icebug har dom bästa dubbskorna fortfarande.

 

 

 

 

 

Lördagen förra veckan använde jag till ett hårt träningsrace i Eskilstuna på ett fint och rätt kuperat konstsnöspår. Lite seg var jag allt och knappa 15 minusgrader kändes men det var soligt och fint! Sörmlandsåkarna är hårda men i Norberg kör vi ju träningsrace på 54 kilometer.

 

//Stefan