 |
| Klackbergsbacken nästan utan snö. Ca 70 höjdmeter, det blir några vändor. |
onsdag 29 april 2015
En vertikal kilometer
För mig blir det AXA Fjällmaraton den 8 augusti i sommar. Idag startade den grenspecifika träningen. 1000 höjdmeter i backarna runt Klackberg för att benen ska bli tillräckligt starka för att löpa uppför och utför. Det var väl menat som ett distanspass men blev mest A2 uppför. Efter en timme hade jag inte sånt där jättebra klipp i steget längre och det märktes att backträningen har legat i dvala sedan början av november. Men det blir nog bra på några pass! Nu ser jag fram mot träningsvärken i morgon, och större backar...
//Stefan
tisdag 28 april 2015
söndag 26 april 2015
Rydqvist/Ekman vs Patriarkatet
Om ni gillar genusanalyser av längdskidåkning så köp, låna, stjäl (eller så kanske ni får hem ett ex i brevlådan) senaste nummret av Vasalöparen! Tillsammans med jämställdhetsaktivisten Maria Rydqvist skriver jag om att längdskidornas långlopp har försvinnande få damer:
Långlopp är en sport för män, där herrklassen värderas högre, har högre status i längdskidvärlden och får större medialt utrymme. Även om toppen i damklassen har utvecklats väsentligt de senaste åren utgör de sett till deltagare fortfarande en minoritet, där männen ofta representerar 9 av 10 deltagare.
Ett typiskt utfall från två av vinterns stora svenska långlopp är Axa Ski Marathon där 157 senior-herrar gick i mål i, men bara 15 senior-damer, samt Intersportloppet där 261 herrar respektive 33 damer deltog i seniorklasserna. En seniordam på tio seniorherrar är en vanlig syn i många svenska långlopp.
Av detta följer två frågor:
Vill vi ha det så här?
Vad kan vi göra åt det?
Säkert vill ni som mig och Maria att deltagarantalen bland damerna ska öka och att det ska vara samma status i att vinna damklassen som herrklassen i Vasaloppet. Kanske har ni bra idéer om hur detta ska göras? Men stanna upp en stund och fundera vad det gör med både kvinnor och män att vi har en sån ojämställd sport!
Fortsättning följer på bloggen och kanske även i Vasalöparen.
//Stefan
Långlopp är en sport för män, där herrklassen värderas högre, har högre status i längdskidvärlden och får större medialt utrymme. Även om toppen i damklassen har utvecklats väsentligt de senaste åren utgör de sett till deltagare fortfarande en minoritet, där männen ofta representerar 9 av 10 deltagare.
Ett typiskt utfall från två av vinterns stora svenska långlopp är Axa Ski Marathon där 157 senior-herrar gick i mål i, men bara 15 senior-damer, samt Intersportloppet där 261 herrar respektive 33 damer deltog i seniorklasserna. En seniordam på tio seniorherrar är en vanlig syn i många svenska långlopp.
Av detta följer två frågor:
Vill vi ha det så här?
Vad kan vi göra åt det?
Säkert vill ni som mig och Maria att deltagarantalen bland damerna ska öka och att det ska vara samma status i att vinna damklassen som herrklassen i Vasaloppet. Kanske har ni bra idéer om hur detta ska göras? Men stanna upp en stund och fundera vad det gör med både kvinnor och män att vi har en sån ojämställd sport!
Fortsättning följer på bloggen och kanske även i Vasalöparen.
//Stefan
torsdag 23 april 2015
Peasant!
Centerstudenter kör en moderat klasskamp light. Samtidigt försöker dom leda låg utbildningskvalitet i bevis med att skriva en debattartikel. Man får väl säga att följande stycke bevisar deras tes:
Idag får svenska studenter betalt för att studera. Utöver gratis utbildning och generösa lån får varje student bidrag för att studera. Ett första steg för att höja de personliga insatserna i en utbildning borde vara att avskaffa bidragsdelen, och ersätta den med ett utökat lån. Det skulle inte minska tillgängligheten till högskolan, men samtidigt göra det mindre lönsamt som alternativ till att arbeta.
Vi ska alltså inte minska tillgängligheten. Men kräva att den som inte har rika föräldrar lånar hela beloppet för att finansiera sina studier, och således avskräcka arbetarklassen från att studera! Vi ska alltså inte minska tillgängligheten. Men gärna att man känner att ett jobb på MacDonalds är en säkrare framtid.
Det som förvånar mig mest är ändå att den politiska högern hela tiden ser det som lönsamt när den del av befolkningen som har lägre inkomster blir tilldelade lite extra resurser...
//Stefan
Idag får svenska studenter betalt för att studera. Utöver gratis utbildning och generösa lån får varje student bidrag för att studera. Ett första steg för att höja de personliga insatserna i en utbildning borde vara att avskaffa bidragsdelen, och ersätta den med ett utökat lån. Det skulle inte minska tillgängligheten till högskolan, men samtidigt göra det mindre lönsamt som alternativ till att arbeta.
Vi ska alltså inte minska tillgängligheten. Men kräva att den som inte har rika föräldrar lånar hela beloppet för att finansiera sina studier, och således avskräcka arbetarklassen från att studera! Vi ska alltså inte minska tillgängligheten. Men gärna att man känner att ett jobb på MacDonalds är en säkrare framtid.
Det som förvånar mig mest är ändå att den politiska högern hela tiden ser det som lönsamt när den del av befolkningen som har lägre inkomster blir tilldelade lite extra resurser...
//Stefan
onsdag 22 april 2015
There's room at the top they're telling you still...
...Och den moderata klasskampen går vidare...
...Moderata studenter menar på Svd opinion att det bör kosta att studera på universitet. Är det inte ändå lite magstarkt att dom välbeställda försvarar sin position med att försöka hindra arbetarklassen från att konkurera med dom?
Dessutom så kommer det ju att minst dubbla antalet ekonomistudenter som grundat sin världsbild på Ayn Rand, det om något måste väl vara ett hot mot kvaliten på studenterna?
//Stefan
...Moderata studenter menar på Svd opinion att det bör kosta att studera på universitet. Är det inte ändå lite magstarkt att dom välbeställda försvarar sin position med att försöka hindra arbetarklassen från att konkurera med dom?
Dessutom så kommer det ju att minst dubbla antalet ekonomistudenter som grundat sin världsbild på Ayn Rand, det om något måste väl vara ett hot mot kvaliten på studenterna?
//Stefan
tisdag 21 april 2015
Vårskidåkning del två...
...En sista tur på snön den här säsongen? Drygt tre timmar skate I Grönklitt i lördags. Nu måste det väl vara dags för barmarksträning?
//Stefan
//Stefan
fredag 17 april 2015
Att se sig själv i andra...
När människor lämnar en social misär i exempelvis Rumänien eller Bulgarien för att tigga i utanför den lokala matbutiken i Sverige så händer något med oss andra, vi som inte behöver tigga...
Vårat samvete kan tala om för oss ge personen några slantar, det kan också göra så att vi tittar bort för att vårat samvete inte klarar av mera.
I DN finns en intressant artikel om hur vi hanterar synen av människor som tigger:
– Vår studie visar att det är lätt att sympatisera med en enstaka individ, men vi blir mycket mer ovilliga att ge om vi ständigt blir påminda om alla de personer vi inte kan hjälpa. Då tappar vi vår empati, vilket är helt naturligt. Vi är historiskt präglade att leva i små grupper, vårt känslosystem är inte anpassade till vårt moderna samhälle, säger Daniel Västfjäll.
Många ger pengar för att bedöva det dåliga samvetet och det är ju bra på sitt sätt, du mår lite bättre och en mycket fattigare människa får lite, lite mer att leva för. Och precis som det står i artikel bör man ibland vara nöjd med att göra det lilla och acceptera att vi inte kan ställa allt tillrätta. Men bör vi inte ta vara på vårt dåliga samvete då det är det som gör oss till människor?
//Stefan
Vårat samvete kan tala om för oss ge personen några slantar, det kan också göra så att vi tittar bort för att vårat samvete inte klarar av mera.
I DN finns en intressant artikel om hur vi hanterar synen av människor som tigger:
– Vår studie visar att det är lätt att sympatisera med en enstaka individ, men vi blir mycket mer ovilliga att ge om vi ständigt blir påminda om alla de personer vi inte kan hjälpa. Då tappar vi vår empati, vilket är helt naturligt. Vi är historiskt präglade att leva i små grupper, vårt känslosystem är inte anpassade till vårt moderna samhälle, säger Daniel Västfjäll.
Många ger pengar för att bedöva det dåliga samvetet och det är ju bra på sitt sätt, du mår lite bättre och en mycket fattigare människa får lite, lite mer att leva för. Och precis som det står i artikel bör man ibland vara nöjd med att göra det lilla och acceptera att vi inte kan ställa allt tillrätta. Men bör vi inte ta vara på vårt dåliga samvete då det är det som gör oss till människor?
//Stefan
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)