lördag 16 juni 2018

Mosse

Jag har gjort 2 distanspass på mosse hittills i år, båda nu efter Sundsvall Trail. Båda med stavar i händerna och lufsande i ganska lugnt tempo. Det är skonsamt för kroppen, allsidig grundträning för konditionsidrottare och en väldigt lugn träningsmiljö. Inte blir man snabb på löpning av det, ej heller stakning. Men, träningsupplägg för en längdskidåkare är knepigt eller snarare kanske inte alls så knepigt egentligen. Vi kan träna en massa saker speciellt under barmarkssäsongen, mycket kan göra oss till bättre skidåkare under vintern. Mosslöpning är klart en av dom sakerna.

Och som ni vet, i Norrland löper man på myr. Men där är man lite hårdare också!
 
Kvällssol. Galet torrt även på mossarna i norra Västmanland/södra Dalarna i år, inte konstigt att det brinner överallt.
//Stefan

torsdag 14 juni 2018

Romme första gången i år

I söndags blev det första turen för året till Rommes backar. Lite osäker var jag på benen (knäna) efter Sundsvall Trail och hade egentligen inte tänkt ta att långpass redan, men man får ju passa på när det finns tid. Dessutom behöver jag höjdmeter både uppför och utför till framtida fjällmaror.

Jag vet inte hur det är med er men jag blir i alla fall motiverad av långa backar. Och dom är nödvändiga att träna i om man ska tävla i dom. Om jag var osäker på benen för att ta ett långpass så var jag än mer tveksam till intervaller men väl på plats funkade det också.

Upplägget blev så att jag startade med 2 vändor upp lugnt, gick det mesta med stavar för att spara på benen. Under resten av passet tog jag varannan hårt/lugnt drag. 2 drag 70/20 hufs på grusvägarna från var sida av berget samt ett drag skidgång på 10 minuter i en av dom brantare backarn fick avsluta det hela.

Kanske gick det lite saktare än vanligt men värmen gjorde sitt och så vill jag ju sällan köra helt slut på mig. Nöjd med 1500 höjdmeter både uppför och utför!

Utsikt från första toppen i Romme. Skön känsla med långa backar!
Efter en tur till Falun, lite vila och för första gången upplevelse av regn så gav jag mig på Skiergen! Lite overkill men man får ju passa på, dessutom tycker jag stakmaskinen är kul. Körde ganska lång uppvärmning och nedvärmning och rätt hårt för att få lite vana med rörelsen. Intervallerna blev i form av 500m/60sek på max motstånd. Bra dag.

//Stefan

söndag 10 juni 2018

Ingen kvinnlig idrottare på topp 100

Lite kort om den manliga dominansen. CNBC skriver om Forbes årliga lista över dom bäst betalda idrottarna. När Serena Williams varit borta från tennisen är den ingen kvinna där. Sorgligt men sant. Sannolikt ser en liknande uppskattning i Sverige bättre ut. Man kan ju ändå konstatera att den internationella sportmarknaden missgynnar/hatar kvinnor lite lätt. Min blygsamma gissning är att problemet ligger mer hos män än kvinnor.

//Stefan

fredag 1 juni 2018

Sundsvall Trail på gång

Nu på söndag! Inte den långa i år, den förstörde benen lite väl mycket förra året. En ordentlig löpmånad och runt 30 löptimmar räcker inte riktigt för mig att anta ett sådant lopp. Istället blir det 25 kilometer fast med banläggare Holmberg i farten lär det väl ta en 3 timmar ändå, mer lagom alltså. Siktar på att få en bra genomkörare inför sommarens fjällmara(or?) någonstans.

Fast självklart skulle jag vilja löpa 52 kilometer, vem vill inte det! Dessutom riktigt fin terräng och nästan bara stig/obanat i storkuperad terräng. Förmodligen den finaste tävlingsbana jag löpt var det förra året. Blir säkert minst lika fint nu.

Däremot tävlade jag i Brandlöpet här hemma för snart 2 veckor sedan. 12 kilometer terräng där jag var lite besviken att andelen grusväg vida översteg andelen stig. Lite besviken på benen också men dom brukar vara trötta av löpbelastningen så här i början av barmarkssäsongen så inget konstigt. Fick ett okej träningspass och skönt att vara igång med tävlandet samt att ha det med sig till Sundsvall på söndag. Blir kul, och det lär knappast gå att klaga på för oteknisk terräng!

//Stefan

lördag 26 maj 2018

33 kilometer på Sörmlandsleden

Tog mig ner till Fredrik i Strägnäs i morse. Eller, vi hamnade snarare en bra bit öster om Mariefred efter vi lämnat av min bil lite tidigare. Planen var dryga 3 timmar hård löpning på Sörmlandsleden. Och mina ben fick så dom teg i alla fall.

Mestadels rätt teknisk stig men korta bitar grusväg, rätt bra stigningar upp på bergskullarna bjuser leden på. Riktigt bra alltså! Vi startade i rätt varmt väder redan halv 10 och hade Jocke med för sällskap första dryga 2 milen. Ganska snart tog vi oss fram i god A2 intensitet. Mina ben var självklart efter att löp och cykelträning senaste tiden ganska stumma, så jag fick kämpa lite i början. Men det mesta den här dagen vägdes upp av en så fin löpmiljö!

Backarna blev väl snart i A3 zonen och mina ben blev aldrig riktigt pigga där. lättare löpning kändes helt okej efter en timme eller så. Dom sista kilometerna Jocke var med på drog han på en spurt och efter det så var det mest A3 hela vägen hem för mig.

Fredrik fick så klart dra på slutet och hans förslag med en extrarunda på slutet med några stora branta backar slutade med att jag nätt och jämt tog mig upp för den första av dom! Vi vände tillbaka mot bilen och mina ben tackade för det.

Tydligt vem som är pigg efteråt.


//Stefan

måndag 14 maj 2018

Långlöpning

Efter lång cykling och snabbare men kuperad löpning blev det igår dags för ett riktigt långpass med löpskor. Beslutade mig för att ta Bruksleden från Avesta mot Norberg och tillbaka. Mestadels stiglöpning med inslag av både mer snabblöpt samt segare terräng. Inte så kuperat men det är ändå mer eller mindre lutning hela tiden.

Startade halv 9 från Tråbacken och hoppades på lite kyligare väder på morgonen men där var jag allt för sent ute! Frågan var våren tog vägen är fortfarande obesvarad. Kände direkt att Klackbergsintervallerna från i fredags satt i benen. Vilodagar är ett måste men sällan blir man väl piggare av dom? Det gick ändå ganska lätt i lugnt tempo men eftersom målet för dagen var runt 4 mil så antog jag att det skulle ta ett tag. Då är ändå första 5 kilometerna rätt snabblöpta.

Drack lite grann ur bara vätskeblåsan på löpryggsäcken så det skulle räcka hela vägen. Halvvägs blir det rätt stökig löpning med mycket buskar och dålig markering och rätt mjukt underlag bitvis. Skonsam löpning alltså! Men osnabb. Sista biten ner mot Fliken var själva stigen rätt frånvarande, liksom markeringen så jag tog väl mer eller mindre en egen väg. Kände mig rätt pigg när jag stannade vid sjön.

Fliken vid sjön Gäsen några kilometer från Norberg där jag vände. Om någon har ambitioner att skapa en Fantasy-serie på svenska så föreslår jag att man lånar namnen från sjöarna runt Norberg. Tyvärr dock en genre jag är helt ointresserad av.
Här stannade jag för att bada ansikte och armar första gången, började bli varmt. Få saker är så effektiva för att kyla kroppen när man är ute och löper som att doppa ner armarna i kallt vatten, som en hund alltså! Vände tillbaka i god distansfart och tog 5 kilometer ganska lätt innan det blev fikapaus med bullar och dryck med kolsyra och socker. Fortsatte efter knappa 3 timmar lite trött och glad att jag löpte förbi rätt många små skogssjöar där jag kunde bada lite lätt. Problemet var dock att ytvattnet redan hade blivit riktigt varmt. Trevligt då att hitta en liten bäck med kallt smältvatten!

Gåsmyrberget på väg hem. Lite känsla av norrlandsterräng.
Efter Gåsmyrberget är det ganska lätt tillbaka så det gjorde inte så mycket att jag var både trött i benen och törstig. Tillbaka efter några extrarundor, 4 mil och 4.35h. Svalkade av mig i en bäck. Hoppas ni är många som har chansen att göra liknande träningspass!

//Stefan

onsdag 9 maj 2018

Märklig vår...

...Eller sommar som det nu är! Jag har aldrig varit med om att gå från skarföre till mitten av april till sommarvärme i början av maj! Förutom att det växer så det knakar överallt utomhus så har det varit svårt att vila från träningen i vår. Man ville ju åka skidor så länge som möjligt men även komma igång med löpning och cykling, och jag tycker att ibland ska man inte behöva välja!

Efter skidåkningen i Grönklitt har det mest blivit benarbete och det ger lite färre timmar trots allt. Precis som förra året kommer jag inte att träna rullskidor på riktigt förrän en bit in i juni. Kanske är jag inte lika sliten i kroppen den här våren men det är skönt att vila överkroppen bitvis.

Men utrymme för ett och annat bålstyrkepass finns det ju, som igår kväll. Att det gjorde dom "lätta" banintervallerna i förmiddags till något av en plåga får väl ses som en bonus. Banintervaller är skonsammare än asfalt och hoppet om löpform finns ju ännu den här säsongen. Men helvete vad varmt det var!

I morgon är det dags för första långpasset på cykel. Sjusovaren Ronny Wedin ska tydligen med, blir nog bra, han behöver ju lite extra timmar!

//Stefan