När en samhällsvetare studerar genusfrågor brukar hen titta lite extra där det förekommer kraftiga könsobalanser. Bara för att det tyder på en situation där individens fulla potential inte ges möjlighet att förverkligas. Maria Rydqvist har ju tidigare förtjänstfullt uppmärksammat obalansen hos tränarkåren i fråga om jämställd representation. Bra det men hon har också kort blickat mot långloppscenen och skriver kort om könsobalansen där. En scen där det knappast föreligger någon jämställd representation bland dom aktiva. Och det än nästan lika illa som bland landslagstränare.
Det är riktigt att långloppen har haft en otroligt stark utveckling i fråga om både deltagarantal och elit, i tillägg ger längdskidåkningen en större bredd och möjligheter för flera att satsa på sin idrott. Men frågan är om det inte gäller bara herrar?
I motsats till långloppen så ses traditionella distanser som något på nedgång och mycket riktigt så krymper startfälten på Sverigecup och SM, förmodligen till förmån för långlopp bland annat. Men nu ser vi på det ur könsfördelning. Skandinaviska cupen i Falun hade på dom inledande individuella distansloppen 89 damer i mål respektive 174 herrar. Det är alltså ungefär hälften så många damer som herrar som är intresserade av att tävla där. Det må vara illa och indikera att det finns trösklar som hindrar damer på ett sätt som inte påverkar herrar. Men titta på säsongens första stora långlopp i Sverige, Axa-skimaraton. En snabb titt på resultatlistan ger att det går ungefär en (1!) damtävlingsåkare på tio (10!) herrtävlingsåkare. Räknar man in alla herrar längre bak i resultatlistan som satsar seriöst på sin idrott så blir förmodligen skillnaden ännu större.
Låt oss tänka att vi i dag hittade ett parlament i ett demokratiskt land där det gick en (1) vald kvinnlig representant på (2) valda manliga representanter så skulle dom flesta av oss anse att det står riktigt illa till med könsbalansen i det landets politiska system. Skulle vi sen hitta ett land där det går en (1) kvinna på tio (10) manliga representanter skulle vi förmodligen studera ett politiskt system från början av 1900-talet och demokratins genombrott! Frågan är då, och den är inte på något sätt retorisk, befinner sig långloppsåkningen på 1920-talets nivå? Och om den gör det, vad finns det då för anledning för kvinnor att vilja ingå i en sådan värld?
Jag är mycket väl medveten om att det inte på något sätt är en katastrof för vårt samhälle om inte så många kvinnor ägnar sig åt långloppsåkning. Det finns också för individen massor av andra intressanta saker att fylla sitt liv med. Representationen i demokratiska beslutsorgan är också långt viktigare än längdskidsporten. Men dom 89 damer som gick i mål i Falun på Skandinaviska cupen visar att det inte råder någon brist på kvinnor som vill tävla på skidor. och inom långloppsåkningen håller något på att gå riktigt snett.
Förklaringar liksom orsaker samt lösningar snurrar efter en stunds tänkande runt i mitt huvud och det är som vanligt en stor röra av strukturer (i samhällsvetenskaplig mening) och mekanismer som samverkar. På ett individuellt plan ser dom vardagliga förutsättningarna olika ut för kvinnor och män. Därtill har vi omgivningens förväntningar. Sen har vi uppenbara skillnader hur team/klubbar satsar på damer och herrar. Medias bild av vem som är långloppsåkare och vilket kön som kommer först är lika så ytterst avgörande. Lika så hur arrangemangen genomförs, tänk debatten om damer ska starta före herrar eller inte. Kanske någon som har ett förslag på lösningar som jag inte känner till?
Två saker på organisationsnivå för långloppstävlingarna tänker jag på direkt. För det första. Släpp damerna först! På Axa-skimaraton måste det ha varit fullständigt omöjligt för damerna att tävla mot VARANDRA till en början. Vasaloppet är ju ett ännu bättre exempel.
För det andra. Ski Classic måste kräva att alla team med herrar har lika många damer med under en säsong, annars ute ur tävlingen. Och, ja, samtidigt bör rena damteam tillåtas då det är ett sätt att komma tillrätta med en rådande obalans.
En dam på tio herrar, låter som en verksamhet för kvinnor att satsa på va?
//Stefan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar